Svenska församlingens arbetsutrymmen är inrymda i det som heter Dickursby kyrka. Den är byggd år 1959 enligt den tidens kyrkliga modeord arbetscentraler som bröt med traditionen hur kyrkor ska se ut.
Dessvärre är den byggd på sank mark, med fukt i källaren och i akut behov av renovering. Hälsovårdsmyndigheterna har redan förbjudit bottenplanet som arbetsutrymmen.
– Men vi har vårt lager där, säger kaplan Kaj Andersson.
Dickursby kyrka är också granne till stadshuset från samma tid. Vanda stads fäder har klassat den som skyddsobjekt och vill ha kyrkan kvar som en viktig del av stadens östra centrum.
Vanda svenska har utrymmesproblem. När kyrkan renoveras måste församlingen vara ute.
– Vi vet inte var vi ska ta vägen efter den 1 januari 2013, säger kyrkoherde Martin Fagerudd.
Godkända ritningar
Det svenska församlingsrådet är helt enigt om vad och vart man vill. Senaste vecka slipade rådet argumenteringen för att ett helt nytt församlingshus Larsgården ska byggas i gamla Helsinge kyrkoby. Tillsammans med det svenska lågstadiet, högstadiet och gymnasiet skulle gården bilda en starkt svenskt rum för de utspridda vandasvenskarna.
– Ritningarna är godkända. Tomt finns, det finns en stadfäst plan för byggnaden. Det enda som behövs är byggbeslut, säger Fagerudd.
Men det beslutet ligger inte i svenska händer. Makten finns hos samfälligheten som domineras av de sex finska församlingarna.
I fjol var det nära att Larsgården fått grönt ljus, men projektet gick på grund i det gemensamma kyrkorådet som satte stopp för allt nybyggande. Det kan kännas extra bittert när de övriga Vandaförsamlingarna i tur och ordning fått sina mångmiljonprojekt godkända under de goda åren.
Men församlingsrådet ger inte upp, säger viceordförande Jan-Erik Eklöf, Vandabo i sjunde generationen.
– Vi är vana vid att vi måste kämpa extra mycket, säger han.
