Skärpta krav på kollektmål

Kyrka. Kyrkan skärper ansökningskraven för att bevilja rikskollekter. Transparensen ska ökas genom att ändamålet för rikskollekten ska vara tydligt avgränsat. 27.5.2011 kl. 00:00

Kyrkostyrelsens beslut är ett svar på bland annat på vårens upprörda diskussion kring ”Anni”, flickan som propagerade för att man kan botas från sin sexuella läggning. Folk skrev ut sig ur kyrkan för att de inte ville att ”deras kyrkoskattepengar” ska gå till ändamål som de inte kan godkänna.

Det är Kyrkostyrelsen som årligen bestämmer vilka organisationer som beviljas rikskollekter. Efter beslutet i Uleåborg förra veckan blir det blankt nej till verksamhet som går emot kyrkans dokumenterade linje.

Ökad tydlighet krävs eftersom till exempel evangeliföreningarna SLEY och SLEF står i opposition till kyrkans linje i vissa frågor, men samtidigt är kyrkans officiella missionssällskap och därför beviljas rikskollekter. Däremot borde ifrågasatta ändamål – som till exempel ungdomsmagasinet Nuotta som stor bakom Anni-videon och som har SLEY i ryggen – inte kunna rymmas med bland verksamhet som understöds med rikskollekter.

Ungefär hälften av söndagarna har påbjudna rikskollekter som är obligatoriska. Resten av söndagarna kan församlingarna själva bestämma vart kollektmedlen går.

Kollekter och understöd

Kyrkostyrelsen ger också understöd till organisationer, men Kyrkostyrelsens kanslichef Jukka Keskitalo betonar att kollekter och understöd är två olika instrument. Kollekter används inte till att lappa på bristande budgetmedel.

Däremot understöder Kyrkostyrelsen vissa större organisationer med vilka man ingått avtal om ersättning för det arbete de gör för rikskyrkan.

– På finlandssvenskt håll har kyrkan ett avtal med Församlingsförbundet, säger Keskitalo.

Mindre organisationer kan få bidrag till projekt efter prövning.

– Kollekterna är helt skilda från de här understöden, säger Keskitalo men medger att skillnaden inte alltid är kristallklar.


Rolf af Hällström



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54