Lidandets våg

Ledare. I huvudet på var och varannan just nu snurrar frågorna om vart världen är på väg. Jordbävningar och kärnkraftverksolyckor. Uppror med blodiga följder för civilbefolkningen i arabvärlden. Vart? Varför? 24.3.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Naturkatastrofer ställer oss ansikte mot ansikte med den onda bråda döden, den som väntar runt hörnet när vi minst anar det och sveper iväg allt det vi räknat med som konstant.Inför den sortens händelser är vi ogarderade, ohärdade och hudlösa – vare sig de sker i Japan eller i Finland.
Samtidigt, i skymundan, lever och mår de långsamma katastroferna och det strukturella förtrycket: religiöst, etniskt eller könsrelaterat. Naturkatastrofer skakar om oss, aids, svältkatastrofer och systematiskt förtryck gör det inte.

Det är sorgligt och paradoxalt att människan söker rationella existentiella förklaringar till det oförutsägbara och okontrollerbara lidandet, samtidigt som hon släcker det logiska och rationella tänkande och handlande som med långsiktiga men fullt möjliga mänskliga insatser kunde åtgärda så mycket lidande.
Den verkliga plumpen i protokollet står de krafter för som på Guds vägnar tilldömer japanerna syndastraff. Sådana religiösa spekulationer dök rätt snabbt upp på webben efter jordbävningen, bland annat i amerikanska sammanhang. De är bara värda att avvisas, så som många kristna gjort – bland dem den färska pristagaren till kyrkans informationspris, författaren och teologen Jaakko Heinimäki.
Tragedin i Japan får efterhand allt fler ansikten. Tidningen Daily Mails utsända rapporterar från skolan i kuststaden Ishinomaki. I skolhuset sitter 30 barn i tystnad, spelar spel och väntar på att bli hämtade av föräldrar som aldrig kommer. Reportern fick inte ens gå in i klassrummet, bara det att någon öppnar dörren väcker onödigt hopp hos barnen, resonerar myndigheterna.

Vem av dessa föräldrar och barn hade gjort fruktansvärda mörkergärningar stora nog att förtjäna katastrofen. Synd?! Svaret är: ingen, ingen av dem. Att spekulera över gudsstraff och rentav potentiella orsaker till sådana är mänsklig hybris, skarpt förkastad av Jesus själv i en klassisk argumentation med precis samma fyrkantiga resonemang som utgångspunkt. I Lukasevangeliet bryter Jesus kopplingen mellan katastrofen som straff och enskilda personers eventuella synder. ”Eller de aderton som dödades när Siloatornet rasade, tror  ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem?” Hans svar var nej – inte större, men inte heller mindre.
Trots det noterade grunddraget av mänsklig brustenhet är tsunamier och jordskalv alltså inte något Gud gisslar människobarn med.
Hemskheter bara händer, hur svårt det än är att svälja.
I det lidande som följer dem är vi hänvisade till varandra. Enligt den kristna trons kärnbudskap är vi inte ensamma utan får också följe av den Människoson, vars passionshistoria kyrkan återberättar just i de här tiderna.

May Wikström



SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00