Navigera i tro

Ledare.

Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans.

11.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Tankesmedjan Magma hade kallat till rådslag om det andliga tillståndet i republiken häromveckan. Trots att både det andliga tillståndet i republiken och seminariet med samma rubrik kan sammanfattas som minst sagt spretigt var det också många viktiga pusselbitar som föll på plats.Forskaren Kimmo Ketolas undersökningar av finländarnas attityder visar att deras inställning till tro och religion i dag är välvillig och tolerant – så länge religionen kommer i en tam och snäll tappning.

Tre av fyra finländare är positiva till den evangelisk-lutherska kyrkan, nästan lika många till den ortodoxa kyrkan och Frälsningsarmén. Däremot vill finländarna inte att religionen ska synas i offentligheten eller vardagslivet. Stark religiositet upplevs som negativ, och det anges som ett av de möjliga motiven till att bara en tiondel av finländarna har en positiv bild av islam. Islam uppfattas som en stark och synlig övertygelse, som avviker från idealet om tystlåten och måttfull tro. Helt följdriktigt är finländarna av samma orsaker skeptiskt inställda till kristna samfund och väckelserörelser med hängivna medlemmar.
Det konstaterandet i kombination med siffrorna säger kanske något om både finländarna och de etablerade samfunden.
Det gör också toleransen skenbar.

I ljuset av det här är det oroväckande att parallellt med attitydbarometern läsa polishögskolans färska rapport över hatbrott i Finland 2009. Statistiken visar att brotten riktade mot kristna, eller med kristendomen som adressat, har ökat märkbart. Ifjol registrerades 44 sådana fall, jämfört med 15 fall året innan. De flesta av brotten är riktade mot kristna eller kristendomen överlag, men i sju av fallen har laestadianismen uttalat varit måltavla för dåden. Samma tendens har inte drabbat islam, där polisen registrerade 14 brott.
Det här är ett otäckt drag i en stat som just nu för en offentlig diskussion på bred front om att bredda toleransen inom folkkyrkans väggar.
Och det är helt klart att varje dåd, oberoende vilken tro det riktar sig mot, är ett för mycket.

Jyri Komulainen, docent i dogmatik vid Helsingfors universitet och nyvald biträdande sekreterare för biskopsmötet, förde fram tanken på kristendomen som en värdefull motvikt till den politiska elitens ideologi.
”Den kristna grundberättelsen om Gud, som har skapat människan till sin avbild och som verkar frigörande i historien och fokuserar på de fattiga och marginaliserade är en stor moralisk resurs” konstaterar Komulainen i den antologi som publicerades i samband med seminariet.

Hans citat innehåller ett svarsalternativ till den fråga som filosofen Thomas Wallgren sände ut till åhörare och panel: Var och en behöver kunna besvara vad det är som gör att även en eländig människa ändå har ett värde.
I den kristna människosynen stavas det ”Guds avbild”, och det svaret borde stiga som en reflex ur ryggmärgen på var och en som kallar sig kristen. Än mera borde det omsättas i handling, vilket är den verkligt stora utmaningen.

May Wikström



Mest läst

    Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

    mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

    kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

    MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

    Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

    FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

    Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

    HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

    Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

    val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

    val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

    fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

    BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

    Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

    PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

    den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

    Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

    Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

    Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

    Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

    Mest läst