När religiös light blir normen

Ledare. Religiös ska man vara lagom hos oss. Det är slutsatsen om man hårddrar den färska undersökning från Kyrkans forskningscentral som publicerades häromveckan. 8.9.2011 kl. 00:00

Den bygger på en omfattande internationell studie, och kanske något förvånande visar det sig att just finländarna – med sina höga konfirmandsiffror och fortfarande över fyra miljoner medlemmar i kyrkan – är mest skeptiska till religion som blir ”för allvarlig”. Fyra av fem finländare är kritiska mot stark religiositet – oberoende av vilken religion det gäller.

Det här är ännu en av yttringarna för den välkända nordiska religionsparadoxen ”belonging but not believing”, att höra till kyrkan men inte omfatta dess tro.
Samtidigt är det oroväckande att attityderna är så hårda. Det finns nämligen strömningar som gärna freakförklarar de troende, religiösa, gudkära – ja, vilket epitet de än får är markeringen tydlig. Det sker trots att det i största delen av världen är mer naturligt än onaturligt att faktiskt bekänna sig till den tro man tillhör. Internationellt sett har tro en betydelse, och ofta också ett positivt värde.

Tumkänslan säger att klimatet dessutom har hårdnat under de senaste fem åren. I triviallistorna över tio-i-topp orsaker till vad som gör en illa omtyckt på jobbet finns ofta religiösa vanor med.
Barn från familjer med uttalad kristen livssyn har det ofta knepigt i skolor och bland vänner. I de allra hårdaste miljöerna tvingas de rentav ibland moderera sina liv utåt så att värderingar, föräldrarnas yrke eller familjens kyrkliga engagemang inte blir allmänt känt.
Mer än en förälder ställs också inför frågan om den kristna fostran man tror på också leder till att man fostrar sina barn till utanförskap. Vilkendera ska man i så fall överge? Värdegrunden? Chansen till en bra social position?

Kampen om positioner börjar nämligen tidigt och utslagningen är hård. En av måttstockarna är pengar. För ett tag sedan gjorde Helsingin Sanomat en artikel där de frågade barn i de lägre skolåren vad som gjorde någon impopulär. Svaren var naket rättframma: ”Hon är en loser för att hon är fattig.”
Men till det som ger negativt utslag på mätaren hör också sådant som kyrksamhet och kristet engagemang.

Det finns redan nu röster som menar att föräldrar inte borde ha rätt att föra vidare sin tro till sina barn, att barnen själva ska få välja.
Det senare är ändå en självklarhet också för de allra flesta kristna/troende/religiösa och gudkära föräldrar, fastän deras fostran genomsyras av deras egen övertygelse. De flesta av dem utgår från att de delar med sig av det de själva tror på, fullt medvetna om att barnet en dag självt kan välja helt andra vägar.

Att utifrån göra intrång på familjens värdegrund och förvandla den till ett konstlat värdevakuum är ett ultrarationalistiskt sätt att betrakta världen.
I samma veva som man kräver tolerans för rätten att välja eller avstå från religioner är det också på sin plats att efterlysa respekt för rätten att också tro på och utöva en sådan.
Den färska undersökningen visar skrämmande tendenser på att så inte är fallet hos oss.
May Wikström



Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45