Att växa i hemlighetens skydd

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Både modern och barnet var stämplade för resten av livet. De skulle inte ha samma möjligheter som andra att leva som vanliga, respekterade medlemmar av samhället. Det är ändå inte sannolikt att äktenskapsbrytare vid den här tiden skulle straffats med döden även om det stod så i Mose lag (5 Mos 22, 23-27): endast romerska myndigheter kunde fälla dödsdom.

Inget under att Maria först var förskräckt och ingenting förstod när ängeln Gabriel uppenbarade sig för henne och berättade att hon blir moder till den Högstes son. Lukasevangeliet berättar att hon ställde frågor till ängeln: Hur ska detta ske? Hur är det möjligt att hon skulle föda en son, hon hade ju aldrig haft någon man? Evangeliet berättar att när hon hört ängelns ord litade hon på det och accepterade uppgiften att bli Guds moder. Men hon talade inte genast om saken med hela Nazareth. Hon behövde tid att begrunda det som hänt och skulle hända med hennes liv.

Maria berättade om ängelns besök kanske bara för Josef – åtminstone sägs inget annat i evangelierna. Han för sin del – när han fick veta att hans trolovade var gravid – tänkte först i tysthet lämna henne. Matteusevangeliet berättar att han ändrade sig när Herrens ängel uppenbarade sig för honom i en dröm. Då gjorde han som ängeln hade befallt och förde hem sin trolovade. Han tog henne som sin hustru och tog hand om henne och barnet så länge han levde.

Snart efter ängelns besök for Maria till sin kusin Elisabet. Hon behövde inte säga annat än ”shalom”, för när Elisabet hörde hennes hälsning fylldes hon med den helige Ande och hälsade sin unga släkting som Herrens moder. Det var alltså bara en liten grupp människor som då visste om Marias unika uppgift.

Evangelierna berättar inte direkt om att Maria eller Jesus ens senare skulle ha haft svårigheter på grund av ont tal om hans faderlöshet. Markusevangeliet kallar honom ”Marias son”, men det här kan betyda att Josef var död vid den tiden. Vissa ord i Johannesevangeliet kan kanske återspegla illasinnade rykten om Jesus, till exempel när hans motståndare betonar att de själva inte är oäkta barn (Joh 8, 41). Det är mera sannolikt att Jesus fick växa tryggt som Marias och Josefs pojke och att Maria berättade öppet om ängelns budskap först senare.

Varför denna tystnad?

Redan i den tidiga kyrkan funderade man över varför Jesu födelse skedde i hemlighet och stillhet.

Ignatios av Antiokia levde i början av andra århundradet, alltså nästan samtidigt och i nästan samma miljö som Maria. Han var biskop och skrev några av de första texterna utanför Nya testamentet som behandlar Jesu födelse. I sina brev skrev Ignatios om betydelsen och nödvändigheten av jungfrufödelse. Klart och vackert undervisade han att Jesus enligt kristen tro varken är någon vanlig människa eller någon tidlös gudomlig gestalt, utan en sann människa och en sann gud, samtidigt född och icke-född. För att kunna befria människor från dödens makt måste han vara båda. Sin mänsklighet har Jesus fått från sin moder Maria.

Om att Jesu födelse av jungfru Maria måste ske i hemlighet skriver han så här:

”Vår Gud, Jesus Kristus, blev undfången av Maria enligt Guds rådslut, av Davids säd och dock av helig Ande. För denna världens furste var Marias jungfrudom och hennes nedkomst fördolda, liksom Herrens död: tre skallande hemligheter som ägde rum i Guds stillhet.” (Ign. Ef. 18.2-19.1)

Ignatios förklarar ännu inte hur och varför dessa tre saker måste hållas i hemlighet, men senare kyrkofäder gör det.

Basileios den Store förklarade på 300-talet Ignatios’ utsagor om Marias äktenskap med Josef. Han menade att äktenskapet med Josef hade flera syften i Guds plan. För det första var det avsett för att lura denna världens furste som kände till gammaltestamentliga profetior om att en jungfru ska bli havande och föda en son (Jes 7, 14) och visste att detta betydde slutet på hans makt. För det andra tänkte Basileios att så här ville Gud lyfta fram det goda i både jungfrulighet och äktenskap. För det tredje tänkte han att Josef genom äktenskapet skapade trygghet i Marias liv. Det som är fint och värdefullt måste få växa tryggt i stillhet.

Maria sjunger om Guds stora verk

Lukasevangeliet berättar att när Maria träffade Elisabet och hörde hennes ord, började hon sjunga och prisa Gud. Marias lovsång är känd med det latinska namnet Magnificat (Lk 2, 46-55). I den prisar Maria Gud som har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Maria tar upp judiska messianska förväntningar och ser att de nu gått i uppfyllelse. Gud tar hand om de fattiga som förväntar på hans frälsning: ”Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.” Maria förstår att Guds mäktiga gärningar snart ska berättas överallt i världen: ”Från denna stund ska alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt, och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte.”

Forskarna har diskuterat texten ivrigt. Man har frågat sig hur en ung kvinna kan ha haft så bra kännedom om Gamla testamentet och kunnat formulera så djupsinniga teologiska tankar. Det finns andra exempel på unga människor som gjort någonting likadant. Till exempel Katarina av Siena trivdes som barn i en dominikanerkyrka som låg nära hennes hem, där lyssnade hon på textläsning och predikningar. Redan som sjuåring började hon se visioner och bestämde sig att ägna sitt liv åt Gud. Varför skulle inte också Maria ha kunnat känna till gammaltestamentliga texter och tillämpa dem på sitt eget liv? Marias lovsång innehåller inga hänvisningar till långfredagens eller påskdagens händelser. Det skulle man ha tänkt sig om sången hade avfattats först efter den tiden.

Till slut berättar Maria om allt som hänt

Evangelierna är skrivna några decennier efter Jesu död och uppståndelse. Då var Maria med i församlingen (Apg 1, 14). Det måste vara hon själv som har berättat om allt som hänt henne. Endast hon kunde berätta om händelserna vid Jesu födelse och om Jesu barndom. Endast hon visste att hon efter herdarnas besök i Betlehems stall ”tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det” (Luk 2,19). Efter påsken hade det blivit dags att berätta om allt.

Ingen skulle ha trott henne om hon genast hade berättat om ängelns budskap. Men i ljuset av Jesu liv, död och uppståndelse var det inte mera otänkbart och otrovärdigt att även hans födelse var annorlunda än andra människors. Enligt evangelierna uppenbarade inte Jesus heller sig själv och sin uppgift genast, utan först småningom och först bara till en liten grupp lärjungar. Genom sina verk och sin undervisning fick han människorna så småningom att inse vem han är.

Om man besöker Rom i dag ser man i många kyrkor underbara mosaiker som visar Maria bredvid sin son. Vissa av bilderna är mycket gamla, redan från 400-talet. Också i många texter från denna tid behandlas Jesu moder med stor kärlek och vördnad. Hennes uppgift som började i hemlighet har blivit uppenbar, precis som Maria själv sade: ”Från denna stund ska alla släkten prisa mig salig.”

Anni Maria Laato är Docent vid Åbo Akademi

Anni Maria Laato



den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46