Julprydnaderna berättar julens budskap

Samhälle. Julgranen är paradisträdet och ljuset hoppets låga. 12.12.2009 kl. 00:00

Julens prydnader påminner oss om julens budskap. De berättar om Bibelns händelser och vad Jesu födelse betyder för människorna och skapelsen.Många traditionella julsaker och julprydnader i Finland kommer ursprungligen från 1800-talets Tyskland eller Sverige. De nya sederna och prydnaderna togs först i bruk i ståndspersoners hem och prästgårdar och därifrån spred de sig sedan med exemplets makt till det allmänna julfirandet.

Julljusen

I Tavastehus restes Finlands första stadsgran med elektriska ljus år 1929. En julgata öppnades i Jakobstad redan på 1850-talet och pryddes med symbolerna tro, hopp och kärlek med elektriska lampor år 1913. I Helsingfors sågs den första julgatan med belysning på Glogatan år 1930. Alexandersgatan etablerades som julgata för den kommersiella julen med sina ljusdekorationer i slutet av 1940-talet. Julbelysningen har samma bakgrund som julljusen och gravljusen på julafton: ljuset symboliserar livets ljus och det hopp som Kristi födelse bär med sig.

Julkalendern

Den första kända julkalendern fanns i München år 1908. I Finland finns uppgifter om julkalendrar från 1910-talet, men i hemmen blev de vanligare först under andra världskriget. Ursprungligen föreställde adventskalendern ett hus där man fick öppna ett fönster för varje dag. Bakom den sista luckan dolde sig Jesusbarnet i krubban.JulkransarnaBakgrunden till de kransar som hängs upp på dörrarna i jultider är adventskransen. I Tyskland började man på 1830-talet använda adventskransar som välkomnade Kristus och ursprungligen hängdes de upp i taket. Denna sed spred sig sedan snabbt till hela kristenheten. Prydnader som flätats av granris och kvistar kunde också ställas på bordet, där det ofta fanns plats för fyra adventsljus. I Finland förekom adventskransar redan på 1920-talet. Populära blev de först på 1950-talet då den modell av kransen som används som dörrprydnad kom till oss via USA.

Julgranen

I Tyskland har julträd använts åtminstone ända sedan 1400-talet för att påminna om livets träd i paradiset. Julträdets symbolik för med sig grönska och pånyttfödelse mitt i vintern. I Finland finns de första anteckningarna om julgranar från år 1829, då det berättas att en baron i Helsingfors hade åtta julgranar i sitt hem – en för varje familjemedlem.En gemensam julgran restes första gången i Tammerfors år 1893. Julgranen och julgransprydnader började spridas till de finländska hemmen på 1870-talet. Seden främjades av den tidens populära jultidningar med bilder på julgranar som på tyskt vis var prydda med änglar och flaggor på grenarna. I den finländska folkkulturen växte seden med julgranar ihop med den redan kända seden att resa namnsdagsgranar. I en namnsdagsgran hängde man upp namnsdagspresenter och pappersprydnader. Även tallar och enar har använts som julträd.

Julgransprydnader

Prydnaderna som hängs upp i julgranen hör också traditionellt ihop med julens budskap och symbolik. Julgransbollarna har utvecklats från de frukter som hängdes på grenarna och är en bild för frukterna på livets träd i paradiset. Med hjälp av girlander och glitter börjar julträdet blomma. Änglarna förkunnar julens budskap. Likaså berättar de gamla miniatyrflaggorna att julens budskap är till för alla folk.

Julstjärnan

Stjärnan i toppen av julgranen påminner oss om den stjärna som lyste över krubban. I kyrkokonsten har julstjärnan ofta beskrivits som en komet. På 1930-talet blev det sed att också hänga upp pappersstjärnor med en lampa inuti i fönstren. Julstjärnan är sex- eller åttauddig. Den sexuddiga stjärnan som består av två liksidiga trianglar kallas Davidsstjärnan och förkunnar budskapet om en treenig Gud. Den åttauddiga stjärnan är åter en symbol för födelsen och det nya livet.


KT/Jaakko Kaartinen-Koutaniemi



den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46