Julens prydnader påminner oss om julens budskap. De berättar om Bibelns händelser och vad Jesu födelse betyder för människorna och skapelsen.Många traditionella julsaker och julprydnader i Finland kommer ursprungligen från 1800-talets Tyskland eller Sverige. De nya sederna och prydnaderna togs först i bruk i ståndspersoners hem och prästgårdar och därifrån spred de sig sedan med exemplets makt till det allmänna julfirandet.
Julljusen
I Tavastehus restes Finlands första stadsgran med elektriska ljus år 1929. En julgata öppnades i Jakobstad redan på 1850-talet och pryddes med symbolerna tro, hopp och kärlek med elektriska lampor år 1913. I Helsingfors sågs den första julgatan med belysning på Glogatan år 1930. Alexandersgatan etablerades som julgata för den kommersiella julen med sina ljusdekorationer i slutet av 1940-talet. Julbelysningen har samma bakgrund som julljusen och gravljusen på julafton: ljuset symboliserar livets ljus och det hopp som Kristi födelse bär med sig.
Julkalendern
Den första kända julkalendern fanns i München år 1908. I Finland finns uppgifter om julkalendrar från 1910-talet, men i hemmen blev de vanligare först under andra världskriget. Ursprungligen föreställde adventskalendern ett hus där man fick öppna ett fönster för varje dag. Bakom den sista luckan dolde sig Jesusbarnet i krubban.JulkransarnaBakgrunden till de kransar som hängs upp på dörrarna i jultider är adventskransen. I Tyskland började man på 1830-talet använda adventskransar som välkomnade Kristus och ursprungligen hängdes de upp i taket. Denna sed spred sig sedan snabbt till hela kristenheten. Prydnader som flätats av granris och kvistar kunde också ställas på bordet, där det ofta fanns plats för fyra adventsljus. I Finland förekom adventskransar redan på 1920-talet. Populära blev de först på 1950-talet då den modell av kransen som används som dörrprydnad kom till oss via USA.
Julgranen
I Tyskland har julträd använts åtminstone ända sedan 1400-talet för att påminna om livets träd i paradiset. Julträdets symbolik för med sig grönska och pånyttfödelse mitt i vintern. I Finland finns de första anteckningarna om julgranar från år 1829, då det berättas att en baron i Helsingfors hade åtta julgranar i sitt hem – en för varje familjemedlem.En gemensam julgran restes första gången i Tammerfors år 1893. Julgranen och julgransprydnader började spridas till de finländska hemmen på 1870-talet. Seden främjades av den tidens populära jultidningar med bilder på julgranar som på tyskt vis var prydda med änglar och flaggor på grenarna. I den finländska folkkulturen växte seden med julgranar ihop med den redan kända seden att resa namnsdagsgranar. I en namnsdagsgran hängde man upp namnsdagspresenter och pappersprydnader. Även tallar och enar har använts som julträd.
Julgransprydnader
Prydnaderna som hängs upp i julgranen hör också traditionellt ihop med julens budskap och symbolik. Julgransbollarna har utvecklats från de frukter som hängdes på grenarna och är en bild för frukterna på livets träd i paradiset. Med hjälp av girlander och glitter börjar julträdet blomma. Änglarna förkunnar julens budskap. Likaså berättar de gamla miniatyrflaggorna att julens budskap är till för alla folk.
Julstjärnan
Stjärnan i toppen av julgranen påminner oss om den stjärna som lyste över krubban. I kyrkokonsten har julstjärnan ofta beskrivits som en komet. På 1930-talet blev det sed att också hänga upp pappersstjärnor med en lampa inuti i fönstren. Julstjärnan är sex- eller åttauddig. Den sexuddiga stjärnan som består av två liksidiga trianglar kallas Davidsstjärnan och förkunnar budskapet om en treenig Gud. Den åttauddiga stjärnan är åter en symbol för födelsen och det nya livet.
