Religionsundervisning ger barnen kulturella nycklar

Kyrka. Skolans religionsundervisning har en allt större betydelse med tanke på dagens globalisering. Det betonar representanter för såväl lutherska och ortodoxa kyrkan som för islam. 20.10.2009 kl. 00:00

Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen.

Representanter för de olika religiösa inriktningarna träffades i morse vid en pressfrukost i Helsingfors som arranegrades av Kyrkans informationscentral och Ekumeniska rådet i Finland.

– Ofta ställer man de olika samfunden mot varandra, men att det egentligen är tvärtemot idag, sade  ärkebiskop Jukka Paarma.

De olika samfundens representanter var eniga om att den nuvarande religionsundervisningen behövs och ska utvecklas. 

– Det är skillnad på undervisning och fostran. Man ska dra en gräns mellan kyrkans roll och samhällets roll. Det är kyrkans uppgift att ge dopundervisning och fostran i religionsutövning. Skolans roll är däremot att ge en mångsidig religiös allmänbildning. Det ligger också i samhällets intresse, sade Paarma. 

Religionsundervisning viktig vid integrering av invandrare

– Skolornas religionsundervisning är viktig för att barnen ska få bevara sin tro, sin kultur och sina värden. Därför är det viktigt att skolorna har religionslärare med kunskap, pedagogiskt grepp och tro, sade viceordföranden för Islamiska rådet i Finland, läkaren Anas Hajjar

Markku Holma, som svarar för undervisningsfrågor på lutherska kyrkans kyrkostyrelse, konstaterade att lärarens kompetens avgör nivån på undervisningen. Läraren måste inte själv höra till det samfund i vars religion denna undervisar men närmare kännedom om religionen stärker lärarens trovärdighet.

– Knappast skulle många orka ens för pengar lära ut det som man inte tror på, sade Holma. 

Största delen av muslimerna i Finland registrerar sig inte. Utan den religionsundervisning som ordnas av kommunerna skulle många muslimska barn bli utan ordentlig religionsundervisning. I Finland finns ca 40000 muslimer. Bara ungefär 5 000 hör till ett registrerat samfund.

Den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo betonade skolans betydelse för fostran i tolerans och för att integrera invandare. 

– Man kan inte förutsätta att alla föräldrar kan undervisa sina barn. Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen. I dagens skolor grundar sig undervisningen i religion på goda undervisningsplaner där man beaktar såväl den egna som främmande religioner, sade ärkebiskop Leo.  

– Som karelare förstår jag gott hur viktigt det är att bevara sina egna rötter i en annan kultur. När man känner sina rötter är det lättare att förstå andra. 

Viktigt att känna andra religioner

Sakkunniga i religionsundervisning konstaterade att religionernas roll har ökat i världspolitiken, såväl vid förebyggande som vid lösning av konflikter. Man önskade mer religionsdialog i skolorna utan att utesluta varken religions- eller kulturtraditioner.
 
Ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen sade att religionsundervisningen är viktig för att den möjliggör en dialog mellan religioner.

– Eftersom diskussionen är en del av skolarbetet sker dialogen på jämbördiga grunder.

KT/KP



VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00