Kris i dansk teologutbildning

Teologi. Antalet teologistuderande i Danmark faller drastiskt. Ett nytt förslag går ut på att prästutbildningen tas bort från universiteten och flyttas till nyupprättade prästseminarier. 25.11.2008 kl. 00:00

Om antalet teologiestuderande i Danmark fortsätter sjunka hotas den danska folkkyrkan. På bilden Trinitatis kirke i hjärtat av Köpenhamn.

De teologiska fakulteterna vid universiteten i Köpenhamn och Århus har hittills stått för utbildningen av präster i Danmark.

Under de senaste månaderna har det i kyrkliga kretsar i Danmark rasat en häftig debatt om de teologiska fakulteternas framtid. Den klassiska teologutbildningen på sex år är rent vetenskaplig. Blivande präster kompletterar sedan teologistudierna med fem månader på pastoralseminarium, där de bekantar sig med prästämbetets praktiska sidor.

Tidigare biskop Jan Lindhardt föreslog för ett år sedan att Syddansk Universitet (som har utbildning och forskning i sex olika städer i södra Danmark) skulle upprätta en egentlig prästutbildning. Lindhardt menade att de nuvarande teologutbildningarna inte kan täcka behovet för präster.

Nu föreslår religionsforskarna Jens-André Herbener och Philippe Provencal att prästutbildningen tas helt bort från universiteten, och flyttas till nyupprättade prästseminarier. De teologiska fakulteterna kunde istället i ägna sig åt att utbilda forskare och undervisare.

Överlever folkkyrkan?

Att något måste göras är klart. Den danska folkkyrkan står inför en skriande brist på präster.  Antalet teologistuderande i Danmark störtdyker.  År 1999 var det i Köpenhamn och Århus sammanlagt 271 som inledde studier i teologi – i år har siffran krympt till 97. Av de som inlett studierna lämnar dessutom mellan hälften och två tredjedelar fakulteten och flyttar till andra ämnesområden.

– Fortsätter utvecklingen som nu, kommer den danska folkkyrkan knappast att kunna överleva, konkluderar Herbener och Provencal.

Danmarks vetenskapsminister Helge Sander håller med. Då Köpenhamns Universitet blev invigt år 1479 var teologi den viktigaste och mest maktfulla fakulteten. Nu har den fått kniven för strupen. Om antalet studerande fortsätter att sjunka, faller de statliga medlen i samma takt. Det innebär i sin yttersta konsekvens att de teologiska fakulteterna måste nedläggas. Detta har fått folk från hela det kyrkliga och teologiska fältet att resa sig från stolarna.

En del har föreslagit att teologistudiet ska ta större hänsyn till kyrkans behov och den fler-religiösa verklighet den befinner sig i. Andra förslag går ut på att teologin ska inlemma ämnen som religionspsykologi, religionssociologi, kommunikation, medier och miljö. Andra igen menar att latin och hebreiska kunde bli valfria ämnen.

Gunilla Heick



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34