De teologiska fakulteterna vid universiteten i Köpenhamn och Århus har hittills stått för utbildningen av präster i Danmark.
Under de senaste månaderna har det i kyrkliga kretsar i Danmark rasat en häftig debatt om de teologiska fakulteternas framtid. Den klassiska teologutbildningen på sex år är rent vetenskaplig. Blivande präster kompletterar sedan teologistudierna med fem månader på pastoralseminarium, där de bekantar sig med prästämbetets praktiska sidor.
Tidigare biskop Jan Lindhardt föreslog för ett år sedan att Syddansk Universitet (som har utbildning och forskning i sex olika städer i södra Danmark) skulle upprätta en egentlig prästutbildning. Lindhardt menade att de nuvarande teologutbildningarna inte kan täcka behovet för präster.
Nu föreslår religionsforskarna Jens-André Herbener och Philippe Provencal att prästutbildningen tas helt bort från universiteten, och flyttas till nyupprättade prästseminarier. De teologiska fakulteterna kunde istället i ägna sig åt att utbilda forskare och undervisare.
Överlever folkkyrkan?
Att något måste göras är klart. Den danska folkkyrkan står inför en skriande brist på präster. Antalet teologistuderande i Danmark störtdyker. År 1999 var det i Köpenhamn och Århus sammanlagt 271 som inledde studier i teologi – i år har siffran krympt till 97. Av de som inlett studierna lämnar dessutom mellan hälften och två tredjedelar fakulteten och flyttar till andra ämnesområden.
– Fortsätter utvecklingen som nu, kommer den danska folkkyrkan knappast att kunna överleva, konkluderar Herbener och Provencal.
Danmarks vetenskapsminister Helge Sander håller med. Då Köpenhamns Universitet blev invigt år 1479 var teologi den viktigaste och mest maktfulla fakulteten. Nu har den fått kniven för strupen. Om antalet studerande fortsätter att sjunka, faller de statliga medlen i samma takt. Det innebär i sin yttersta konsekvens att de teologiska fakulteterna måste nedläggas. Detta har fått folk från hela det kyrkliga och teologiska fältet att resa sig från stolarna.
En del har föreslagit att teologistudiet ska ta större hänsyn till kyrkans behov och den fler-religiösa verklighet den befinner sig i. Andra förslag går ut på att teologin ska inlemma ämnen som religionspsykologi, religionssociologi, kommunikation, medier och miljö. Andra igen menar att latin och hebreiska kunde bli valfria ämnen.
