Folkkyrkans framtid blev Framtidens folkkyrka

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrands herdabrev, som presenterades på stiftsmötet senaste fredag, har titeln ”Framtidens folkkyrka”. Arbetsnamnet var länge i en eller annan form mera ett undrande om folkkyrkan har en framtid. Under arbetets gång ersattes tvivlet till den delen av övertygelse. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet.

Arbetsrubriken då biskop Gustav Björkstrand började skriva sitt herdabrev var ”Har folkkyrkan en framtid”, men …

– Under arbetets gång kom jag fram till att folkkyrkan har en framtid, understrykar Björkstrand.

För honom var det inte fråga endast om tro på folkkyrkans framtid, utan  en fast övertygelse att det i framtiden finns en folkkyrka.

– Den måste finnas eftersom kyrkan i dop- och missionsbefallningen har getts en uppgift som förutsätter en sådan.

– Detta innebär också att Kristus själv tar hand om sin kyrka och ser till att den lever vidare. Den saken behöver inte för ett ögonblick tvivla på.

Det som kyrkan enligt Björkstrand däremot alltid har orsak att kritiskt granska och bedöma är de egna verksamhetsformerna. Han påminner om Luthers tes att kyrkan är stadd i ständig förändring och att den i sin verksamhet måste beakta förändringarna i verksamhetsomgivningen

Utgående från det som sägs i herdabrevet om den verksamhetsomgivning och den verklighet som Borgå stift i dag arbetar i samt det som sägs om det andliga klimatet i stiftet har biskop Gustav Björkstrand formulerat följande teser:

1.    Slå vakt om folkkyrkan. Sina brister till trots ger den här modellen de bästa förutsättningarna att föra ut evangeliet inte bara till de kyrkotrogna utan till hela folket. I dop- och missionsbefallningen sägs det uttryckligen att vi skall gå ut till alla folk. Förändringar behövs, men grundmodellen fungerar alltjämt.

2.    Bekräfta medlemskapet. Jag tror inte att det blir möjligt att behålla folkkyrkomodellen om vi inte tar allas medlemskap på fullt allvar och bekräftar det. Det är inte målet – men det är en farbar väg till en allt djupare församlingsgemenskap också för dem som har fjärmats från församlingslivet.

3.    Bygg på kärnförsamlingen och trosgemenskapen. Församlingarna har en viktig resurs i kärnförsamlingen, dvs. i de aktiva församlingsmedlemmarna som troget deltar i gudstjänstlivet och församlingsarbetet. Väckelserörelsernas folk utgör en liknande resurs utan vilken församlingsarbetet skulle lida allvarligt avbräck. Det gäller att aktivt ta vara på denna resurs.

4.    Skapa förändringsberedskap. Det är inte sant att det är bäst att göra som vi alltid har gjort. När omvärlden förändras i allt snabbare takt, måste också kyrkan visa förändringsberedskap. Vårt centrala budskap om frälsning och förlåtelse genom Jesus Kristus består – men formerna genom vilket vi för fram det skall prövas kritiskt.

5.    Utveckla stiftet och församlingsarbetet i den fasta förvissningen att framtiden ligger i Guds hand. Det finns inte någon anledning till oro eller misströstan. Kristus överger inte sin kyrka Han verkar i den som han gjort i gångna tider. Han finns mitt ibland oss just nu, levande, aktiv, befriande, betvingande.

– Vi måste därför alltid se över våra strukturer och anpassa dem till rådande behov och vi måste alltid vara beredda att se över också våra andliga attityder och granska om de motsvarar det vi säger oss tro på och det vi lär, understryker Björkstrand.

Vid presskonferensen efter biskopsvalet betonade Björkstrand att han arbetar för att kyrkan skall vara glad, öppen, frimodig och framtidsinriktad. Teserna ger riktpunkter för vägen dit. I sitt herdabrev har han närmare klargjort vad han förstår med uttrycken.

Också biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet. Inledningsanförandet liksom förberedda anföranden i de många seminarier som hölls kommer småningom att publiceras på adress www.kyrkans.nu.

Stig Kankkonen



MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41