Från ord till handling

Ledare.

I Metodistkyrkans tidskrift nya Budbäraren (nr 8) kommenterar Håkan Wiik under rubriken ”Framtidens melodi” situationen för kristna tidningar, speciellt de små frikyrkliga tidningarna och tidskrifterna.

16.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Wiik skriver bland annat:

”För de frikyrkliga tidningarna är litenheten det allt överskuggande fenomenet. Därför skulle samarbete löna sig. Det skulle också garantera mångfalden i vår del av det svenska språkområdet. Problemet är de olika kulturerna inom samfunden samt de olika betoningarna i den kristna tron.”

I samma ledare informerar Wiik sina läsare om att det från Kyrkpressens sida ”förekommit trevare även till det frikyrkliga fältet om samarbete”.
Wiik avvisar inte direkt trevarna, men ”här är förhållandet till den lutherska kyrkan problematiskt med sin dominerande ställning”. Och Wiik fortsätter: ”Hur de juridiskt självständiga samfunden skall kunna bevara sin särart i denna kontext är svårt att se”.

Ett försök till sammanfattning av Wiiks resonemang kunde se ut till exempel så här:
De olika kulturerna och religiösa profilerna gör det svårt för frikyrkorna att samarbeta med varandra. Samarbetet med Kyrkpressens är problematiskt med tanke på tidningens förankring i den dominerande folkkyrkan.
Sammantaget är det alltså så att de små inte kan samarbeta och tillsammans kan de inte samarbeta med en stor. Allt därför att samarbete misstänks hota det som kallas samfundens särart.
Risken är att den enda särart som snart är kvar är litenheten med allt vad det innebär i detta sammanhang, men den är väl knappast någon mån att slå vakt om?

Kan man inte bryta denna resonemangsmodell är det tämligen omöjligt att se framtidens melodi i dur för de kristna tidningarna och tidskrifterna. Sannolikare är att vi får uppleva hur de glada segersångerna mattas av och blir nynnande och i bästa fall ett eko av tider som varit.
Att alternativet till den utvecklingen inte är att de små kristna tidningarna går mot större upplagor och bättre ekonomi torde alla vara överens om. Samma gäller för övrigt också stora kristna tidningar.
Åtminstone har ingen gjort sig tolk för en så (över)optimistisk framtidstro.

Det enda realistiska alternativet för överlevnad är följaktligen samarbete och ett så omfattande samarbete som möjligt. Även om det är så, är det lätt att förstå den oro som finns för att det samfundsspecifika ska försvinna om samfundets språkrör blir en del av ett större sammanhang.
Med tanke på hur verkligheten ser ut borde oron mera gälla en framtid där samfundet inte har något språkrör alls. Detta i synnerhet som identitetsriskerna i och med samarbete kan och bör minimeras.

Samarbete innebär bland annat att parterna kommer överens om vad man kan samarbeta kring, hur samarbetet skall ske samt vilka principer och regler gäller. Kort sagt är det fråga om att alla parter ska vara beredda att ge och ta i största respekt för varandras särart.
En viktig del av en eventuell samarbetsprocess skulle därför vara att tillsammans kartlägga vad man är mest rädd för och sedan se vilka modeller som bäst tryggar det som man är mest rädd om.

Med tanke på att vi alla som jobbar med kristna medier inte är annat än verktyg för det kristna frälsningsbudskapet är den centrala fråga vi bör ställa hur Gud bäst kan använda oss. Är det viktigaste att skapa bästa tänkbara förutsättningar för att det budskapet kan föras ut så starkt som möjligt, eller är det viktigaste att slå vakt om den egna kulturen och de egna betoningarna?
I princip är alla säkert överens om att det är det förra. Nu skulle det därför gälla att tillsammans så fördomsfritt som möjligt se över hur det praktiskt kan göras och gå från ord till handling.

Kyrkpressen trevar vidare och inviten till samarbete står fast.

Stig Kankkonen



kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13