Dags att tänka om

Ledare. Det växande alkohol- och drogproblemet har många konsekvenser som ger anledning till eftertanke. Eller åtminstone borde göra det. 11.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I Hufvudstadsbladet ingick 31.8 en artikel om en sällan beaktad sida av drogproblemet i diskussioner om hur det ska skötas. Den sidan av problemet vidgar perspektivet från att gälla den som är drogberoende till att gälla också dem som utgör hans eller hennes närmaste omgivning och delvis också oss alla.

Artikeln handlade om rådslösheten, hjälplösheten och maktlösheten hos dem som inte kan annat än följa med hur den drogberoende gör livet till ett större eller mindre helvete för sig själv och andra.
I korthet handlade reportaget om hur en drogberoende son misshandlar sina sambor, gömmer knarksprutor bland sina barns kläder, hotar sin mor till livet, förstör sitt hem och så vidare.
Kärnan i reportaget är att sonen trots allt detta och mycket annat inte kan ges vård eftersom han själv inte vill få vård. Han kan kort sagt inte tas in för tvångsvård.
Han är myndig och måste själv välja hur han lever.

Tills han eller hon begår ett brott förstås. Då kan samhället ingripa.
Mot den bakgrunden är det många föräldrar till drogberoende som nästan hoppas på att deras barn ska begå ett brott bara för att det ska omhändertas och få vård. En önskan som naturligtvis samtidigt andas djup rädsla och förtvivlan.

Men en del av problemet är i många fall just att en drogberoende person först inte medger sitt vårdbehov och sedan inte vill ha vård eller är helt oförmögen att fatta beslut om att söka vård.
Den i och för sig helt riktiga principen att respektera varje individs bestämmanderätt i och över sitt eget liv förvandlas i dessa fall till en princip som möjliggör ett liv som leder total självdestruktion och till lidande och elände för många, många andra.

Självbestämmanderätten för en person som saknar förutsättningar att fatta riktiga och vettiga beslut leder till att andra som har de förutsättningarna fråntas rätten att bygga och forma sitt liv som de vill. De måste anpassa sitt liv till den drogberoendes livsstil med allt vad det innebär.
Den aktuella artikeln i Hbl visar detta konkret. En drogberoende son, sambo och inte minst far dikterar i hög grad hur människorna omkring honom måste leva sina liv. Ett öde som delas av tusentals finländare bara för att lagen är sådan den är.

Detta kan inte vara rätt och riktigt och därför är det nu dags att tänka om. Nu måste också de drogberoende anhörigas självbestämmanderätt börja respekteras.
De anhöriga måste få möjlighet att hjälpa en drogberoende son, dotter, man eller hustru mot deras vilja. Och den drogberoende måste ha rätt att få hjälp med sina problem också om han eller hon inte vill ha den hjälpen.

I fråga om oförmågan att fatta rätta och riktiga beslut torde det inte vara orättvist att jämföra en drogberoende med andra personer i avsaknad av sitt fulla förstånd.
Skillnaden när det gäller vården är att ingen skulle komma på den rubbade tanken att lämna de senare med avgörandet i sina händer medan man med hänvisningen till lagen är tvungen att göra det med de förra.

Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en person som saknar förmåga att bedöma sin egen situation fördärva det i självbestämmanderättens namn.
Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en sådan persons självbestämmanderätt köra över och omintetgöra de anhörigas självbestämmanderätt över sina liv.
Det kan därför helt enkelt inte få vara så att den som inte vill eller förmår söka hjälp trots ett konstaterat uppenbart hjälpbehov blir utan hjälp bara för att ingen annan ges rätt att söka vård på deras vägnar.

Systemet måste ändras så att de som behöver hjälp blir hjälpta. Oberoende av om de vill det eller inte.

Stig Kankkonen



KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41