– Jag var med redan senaste år och jag sporrade mina arbetskamrater att delta, säger värdinnan Eila Rönnqvist. Att cykla är jätteroligt och det kan man göra fast man har besvär med rygg eller knän. Ju mer man tränar på förhand dess roligare blir det. Själva loppet är nog tungt och det är viktigt att dagarna innan dricka ordentligt.
– Vid vägkanten fanns mycket folk som hejade på oss. Det håller på att bli en folkfest.
Tävlingsandarna tog tag
– Om det bara passar in i schemat så gör jag gärna om det, säger Rodney Andrén, kantor. Jag är ingen flitig motionär, men jag har alltid tyckt om att cykla.
Han tycker att det bästa med loppet var gemenskapen med arbetskamraterna i de gemensamma träningspassen.
Själva loppet tyckte han gick bra. Gärna hade han cyklat med någon av arbetskamraterna men när loppet väl kört igång grep tävlingsandan honom och sedan kom han inte i takt med någon av de andra.
– Eila var oövervinnelig, konstaterar han.
Kyrkoherde Anders Lundström hade bara cyklat några kilometer före själva loppet så det gick inte att pressa farten.
– Visst kände jag av cyklandet efteråt, men det tror jag att alla gjorde.
Kanslisten Gun-Maj Hästbacka och kyrkvaktmästaren Johan Haals var med i stödtruppen.
– Det var roligt att vara med, säger Hästbacka. Det betyder mycket för arbetsgemenskapen att träffas utanför arbetet. Det här vill vi nog göra på nytt.
