Skolor får fira jul som förr

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr.

 
– Den nya religionsfrihetslagen innebär inga egentliga ändringar i julfirandet i skolor och daghem, säger Helena Sandberg.

Helena Sandberg, branschsekreterare för undervisning vid Kyrkans svenska central, har i höst föreläst för förskollärare, lärare, eftis- och dagispersonal vad vår lagstiftning egentligen säger om att fira kristna högtider.

– Jag har fått den bilden att folk kanske blivit lite rädda för att fira kristna helger till exempel i skolan, eftersom man inte riktigt vet vad som är tillåtet, säger hon.

Då hon själv fördjupade sig i läroplanerna, reli-
gionsfrihetslagstiftningen och utbildningsstyrelsens rekommendationer blev hon förvånad över hur lite som egentligen förändrats.

– Det är faktiskt inte så stor skillnad jämfört med hur det var tidigare.

Håll begreppen i sär

Hon poängterar att det är viktigt att hålla i sär begreppen. Information om hur vi firar kyrkliga högtider ingår i religionsundervisningen. Att ordna julfester där man sjunger en psalm, läser julevangeliet och kanske ser en jultablå räknas heller inte som religionsutövning. Det här utgör en del av vår kultur – det hör till att barnen känner till hur vi firar jul i vår kultur. Då skolan deltar i gudstjänster eller andakter räknas det som religionsutövning, och då behöver de barn som tillhör ett annat religionssamfund eller inget samfund alls inte delta.

– Den nya religionsfrihetslagen handlar ju också om frihet till religion. I religionsundervisningen ingår kännedom om den egna religionen, och till det hör att man också får kännedom om hur religionen utövas. Traditionella högtider och fester som firas i skolan kan ha religiösa drag, men det är något som ingår i vår finländska kultur.

– Man ska komma ihåg att lagens syfte inte är att hindra någons positiva rätt till religionsutövning.

Den nya lagen trädde i kraft år 2003, men först i fjol kom utbildningsstyrelsen med rekommendationer om hur lagen ska tillämpas.

– Den rekommendationen har varit ett viktigt stöd.

Annat i Kenya

Att grubbla över hur reli-gionsundervisningen ska se ut i grundskolan är inget nytt jobb för Helena Sandberg. Hon har varit missionär i Kenya i sju år, och under tre år jobbade hon i huvudsak med den kenyanska religionsundervisningen.

– I Kenya kan kyrkorna fungera som andliga sponsorer för skolorna. Där finns tron med i vardagen på ett annat sätt än hos oss. Där hör det till exempel till att skolans direktionsmöten börjar med bön – det skulle knappast hända hos oss, ler hon.

– Det hörde också till att någon från församlingen kom och bad för eleverna inför studentskrivningarna. Men också här hos oss välsignas ju ettorna inför skolstarten.

Sofia Torvalds



Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00