Vår kultur stöter bort döden

Människa. Agneta Ara är författare. Hon älskar flamenco och hästar, hon går ofta i mässan och hon trivs i Sydamerika, där man också får tala om döden.
25.10.2007 kl. 00:00

Agneta Ara är författare. Hon älskar flamenco och hästar, hon går ofta i mässan och hon trivs i Sydamerika, där man också får tala om döden.

 
Agneta Ara

Hon har bråda tider just nu. Snart bär det av till Mexico på en semester- och skrivresa. Tidigare i höst kom romanen Det har varit kallt i Madrid, en bok som hon skrev på i sju år och som kom ut tolv år efter föregående roman. Men nu har hon redan följande projekt på gång, ett projekt som ännu är hemligt.

– Böcker är som drömmar, man vet inte varifrån de kommer. Idéerna kan vara surrealistiska och absurda.

Agneta Ara är katolik och går regelbundet i mässan.

– Jag har fått hålla min barndomstro och har aldrig haft några egentliga perioder av tvivel.

Hon kommer inte från en katolsk familj, tron kom via barnsköterskan som uppfostrade henne. Barnsköterskan hade tidigare jobbat i en fransk familj och vant sig vid att gå i mässan med barnen. Trots att hon själv inte var katolik fortsatte hon besöka S:t Henrikskatedralen i Helsingfors om söndagarna, och lilla Agneta följde med.

– Jag var så liten att jag knappt nådde upp till vigvattensskålen!

Agneta Ara ville konvertera redan tidigt, men hon väntade med beslutet.

– Jag ville inte konvertera i samband med en livskris. Jag gick en ettårig kurs och konverterade så sent som år 1995.

Sofia Torvalds



Mest läst

    Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

    Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

    mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

    kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

    MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

    SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

    den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

    Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

    Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

    Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

    Mest läst