Skall kyrkoherden i framtiden väljas indirekt av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet eller är det nuvarande systemet som ger alla församlingsbor rätt att rösta bättre? Eller kunde man kanske tänka sig att bägge sätten görs möjliga? Det är frågor som just nu utreds av en arbetsgrupp tillsatt av kyrkostyrelsen.
| Ecklesiastikrådet Matti Halttunen leder den arbetsgrupp som enligt kyrkomötets vilja skall utreda övergången till indirektval av kyrkoherde. |
Sedan 1996 är kyrkoherdevalet det enda val av församlingsanställda som sker med direkt val där alla församlingsmedlemmar kan delta. Fram till det hade också kaplanerna valts i allmänna val.
Enligt ett beslut av kyrkomötets vårsession 2006 förbereder nu en arbetsgrupp med ecklesiastikrådet Matti Halttunen som ordförande en förändring av sättet att välja kyrkoherde. Enligt kyrkomötets beslut skall arbetet resultera i att kyrkoherdarna i framtiden väljs indirekt.
– I praktiken innebär det att valet överförs till kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Det förra gäller i församlingar som inte ingår i en kyrklig samfällighet, det senare i församlingar som gör det, förklarar Halttunen.
Många frågor
Trots att det alltså finns en klart uttalad vilja att arbetsgruppen skall bereda en övergång från direkt till indirekt val av kyrkoherde återstår enligt Halttunen en hel del att tänka på och reda ut. Det gäller till exempel för- och nackdelarna med de olika systemen.
– En fördel med direktval är det allmänna intresset för församlingen som åtminstone tillfälligt väcks. En annan är att direktval ger församlingsborna en konkret möjlighet att direkt delta i och påverka ett viktigtbeslut.
Läs mera i Kp 41/2007.
