Kyrkan kritiseras på märkliga grunder

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument.

Kritiken har avfyrats till exempel på ledarplats i Västra Nyland (27.1) och i en stort upplagd artikel i Helsingin Sanomat (28.1). Också en del kyrkligt anställda har med uppenbar iver engagerat sig i denna kritik.

Att hitta gemensamma teman för aktionerna är tämligen lätt. Kyrkan har gjort bort sig i kvinnoprästfrågan, i frågan om välsignelse av homosexuella parförhållanden, i frågan om konstgjord befruktning och i frågan om sexualundervisning.
Att hitta någon konsekvens i argumentationen är däremot mycket svårt. Det beror på att det enda konsekventa förefaller vara att allt som kyrkan gör är mer eller mindre galet.

Västra Nyland hävdar på ledarplats bland annat följande om ”statskyrkans” (vi har ingen statskyrka i Finland, däremot en folkkyrka) inställning till välsignelse av homosexuella parförhållanden:
”Kyrkan godkänner inte utlevd homosexualitet och avstår från att välsigna partnerskapen. I det avseendet kan man hävda att kyrkan diskriminerar personer med en viss sexuell läggning, och alltså begår ett brott mot Finlands lag”.
Det stämmer att kyrkan inte godkänner utlevd homosexualitet och inte välsignar partnerskap.
Men att detta skulle innebära diskriminering av personer med en viss sexuell läggning stämmer inte, liksom inte heller påståendet att utebliven välsignelse är ett brott mot Finlands lag.

Ledarskribenten gör två grundläggande misstag.
Det ena är att påstå att det är det samma att säga nej till välsignelse av en handling (i detta fall utövad homosexualitet) som att säga nej till välsignelse av den person som utför handlingen (i detta fall till homosexuella).
Det andra är att anta att det är en objektiv rätt att få välsignelse för allt man gör. Så är det inte. Och kyrkan ”avstår” ingalunda från att välsigna homosexuella personer. Den välsignar alla.
Artikeln i Helsingin Sanomat är en historia för sig.
Den bild av kyrkan som den i korthet vill förmedla är att det mesta är galet. I den påstås att den statskyrka, som alltså inte finns, inte har tagit ställning där den de facto har tagit ställning. Och den låter förstå att där kyrkan har tagit ställning har den praktiskt taget alltid tagit fel ställning.
Kort sagt: ingenting är bra.

Det stoff som man däremot gärna hänvisar till i debatten är det mesta som sägs mot det som kyrkan lär eller förutsätter av sina anställda. I synnerhet om det är personer inom kyrkan som framför åsikterna.

De argument som absolut inte ser ut att duga i debatten är ställningstaganden som motiveras med kyrkans lära och ordning. Läran är a priori gammalmodig, konservativ och ute. Kyrkans ordning och förväntningar på solidaritet med den är uttryck för censur, påtryckning, kväsning.
Intrycket blir att kyrkan helt enkelt inte har rätt till sin tro eller att förutsätta att de som valt att tjäna kyrkan håller sig till dess tro och lära.

Om samma sätt att resonera skulle tillämpas på andra institutioner skulle till exempel armén få på pälsen för att den kräver att order åtlyds och regler följs.
Polisväsendet skulle kritiseras för att poliserna förutsätts hålla sig till lagar och förordningar.
Politiska partier skulle hudflås för att de har program som partianställda förutsätts omfatta och arbeta för.

Kyrkan har ett budskap som är för men inte av denna världen. Det budskapet måste kyrkan och de som vill tjäna den hålla fast vid.
Gud är, som Paulus betonar, en ordningens Gud och Kristi kyrka en ordningens kyrka. Därför kan det inte vara fritt fram för alla att självsvåldigt skriva sina egna regler inom kyrkan och kräva att få leva efter dem.
Och de som kritiserar kyrkan borde inte kritisera den då den håller fast vid budskap och ordning utan då den inte gör det.
Nu är det alltså precis tvärtom.

Stig Kankkonen



MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41