En Gud att lita på

biskopens julhälsning.

Vem kan vi lita på? Den frågan ställs vi allt oftare inför idag när vi försöker skilja på vad som är tillförlitliga nyheter och vad som är medveten förvrängning av fakta.

24.12.2018 kl. 09:00

Evangeliet är ett gott budskap. Kan vi lita på det? Kan vi till exempel lita på det som ängeln förkunnar för herdarna, nämligen att det barn som har fötts i Betlehem är Messias, den hjälpare som Gud har lovat sända?

Att vi inte kan lita på Herodes är i varje fall uppenbart. Herodes ber de vise männen ta reda på var det nyfödda kungabarnet finns, så att också han kan ge det sin hyllning. Herodes är urtypen för en korrupt härskare: de tragiska händelserna i Betlehem visar att han är beredd att göra vad som helst för att försvara sin maktposition och tysta all opposition. Liknande diktatoriska fasoner utövas tyvärr av många staters ledare ännu idag. Deras handlingar visar att deras ord inte är att lita på.

Det här är det sanningskriterium som Jesus och de första kristna pekar på: att ord och handling överensstämmer med varandra. Jesus kritiserar dem som bara rabblar tomma ord i sina långa böner och dem som vill visa sin fromhet genom att ställa sig i gathörnen för att be i allas åsyn.

Julen handlar i grunden om Guds trovärdighet. Budskapet om att Gud älskar mänskligheten skulle enbart vara vackra men tomma ord, om inte Guds kärlek blivit kött och blod i en människa. Jesus visar oss vad Guds kärlek i praktiken handlar om: fattiga blir hjälpta, modfällda får nytt hopp, och skuldtyngda får höra befrielsens ord.

"Den goda julstämningen föds när vi gör gott mot varandra utan beräkning och själviska baktankar."

När vi önskar varandra god jul uttrycker vi förhoppningen om att jultiden skall präglas av delaktighet, vänskap och kärlek. Vi kan göra julen god för varandra genom uppmuntrande julhälsningar, besök och konkreta hjälpsamma handlingar. Den goda julstämningen föds när vi gör gott mot varandra utan beräkning och själviska baktankar.

I kärnan av julens budskap finns Guds försäkran om närhet och omsorg. Gud vill inte stanna på avstånd i en avlägsen himmel, utan kommer till oss som ett sårbart nyfött barn. Julen är motsägelsernas högtid: ljus bryter fram i mörkret, fred förkunnas i en trasig värld. Det stora blir smått, och det som förefaller litet och svagt visar sig besitta en styrka som kan besegra både ondska, hopplöshet och död.

Borgå stifts medlemmar och hela Svenskfinland tillönskas en god och hoppfull jul!

Björn Vikström, biskop i Borgå

Björn Vikström



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06