I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.
I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.

Gud bar genom missbruk och död i familjen

tro.

Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten.

5.4.2017 kl. 08:42

– Det finns alltid en väg framåt. På sätt och vis slutar det alltid bra fast det slutar med död, säger Gerd Snellman.

Men när hon säger det slås hon samtidigt av tanken hur hon skulle ha reagerat om sonen hade dött i sitt missbruk.

– Det vet jag inte. Det var min största skräck. Jag tänkte då att det är den mest onödiga död som finns. Ändå har föräldrar den erfarenheten. Det är ett hårt slag. Om missbrukaren inte blir nykter slutar det med döden. Många av sonens så kallade vänner från den tiden har dött.

Men döden behöver inte vara hopplös.

– Särskilt inte för den som tror på himmel och salighet. Då finns hoppet om ett återseende. Redan då min man dog blev himlen mera konkret för mig, för jag tänkte att där är han nu och dit vill jag.

Gerd Snellmans självbiografi Mamman kommer ut till påsk på Slef-Media. Berättelsen ramas in av sonens sex år som missbrukare.

– Också annars har det varit mycket dramatik i mitt liv. Även om varje människa går igenom dramatiska livsskeden så tyckte jag att jag hade något att berätta, säger hon.

Hon var 21 år gammal när hon miste sin första man. Han insjukande i leukemi redan innan de gifte sig.

– Jag var 19 och han var 24 när vi gifte oss. Jag tyckte jag var vuxen då. Men jag var naiv, för jag trodde inte att han skulle dö. I min värld slutade allting lyckligt. Jag hade haft en trygg barndom där pappa fixade allt.

Även om hon var naiv som 21-åring var hon stark. När Gerd Snellman ser tillbaka på det idag så ser hon det klart.

– Jag var kanske starkare då än vad jag är idag. Även om jag sörjde intensivt så kände jag en slags framåtanda, att det här ska gå det också.

– Utan Gud hade jag inte klarat en enda dag. Mina föräldrar lyckades övertyga mig om att Gud älskar mig trots allt.

Ett år senare gifte hon sig med Ole och de fick sju söner. Den femte sonen föddes med syrebrist och han dog 1993, åtta månader gammal.

– Då var jag argare på Gud är jag varit tidigare. Inte medan vår son levde, för då var jag upptagen med att sköta honom. Men när han var borta klagade jag på Gud. Han ska då alltid överdriva! Det hade också att göra med att min svägerska fick barn någon månad senare. Där var det också dramatik men barnet mådde bra. Jag kände mig orättvist behandlad då det redde upp sig för andra men inte för mig.

Föräldrar de sista som får veta

Cirka tio år senare fick de veta om sonens missbruk av hans arbetskamrater i familjens företag.

– Föräldrarna är ju de som får reda på det sist av alla. Men vi förstod genast att det var sant.

Drogmissbruket pågick under sju år.

– Vi gjorde allt vi kunde som föräldrar. Först försökte vi kontrollera missbruket och sonen. Det hade ingen inverkan. Han var 21 år och var ingen tonåring. Så länge han bodde hemma hämtade vi honom från stan på kvällarna. Det var nattvak och oro.

Sonen kom in på vårdhem.

– Första gången for han för vår skull. Där hände inte så mycket bra, han fick bara ett större nätverk. Men föreståndaren sa att något gott alltid stannar kvar, och det tror jag på.

Hon ville inte höra termen återfall.

– Men det är nästan mera regel än undantag att det sker. Det kom flera sådana. Han flyttade hemifrån, bytte bostad, jobbade, slutade jobba. Det var riktigt klassiskt. Har man inte psykisk ohälsa när man börjar knarka får man det.

I boken har hon skrivit så många detaljer att läsaren vet vad det handlar om. Men hon vill inte frossa i dem.

– Det här är min berättelse, säger hon. Efter min man var sonen den andra som stod i tur att läsa det jag skrivit. Om han inte gett klartecken hade jag inte gett ut boken.

Det var när sonen kom in på det fjärde behandlingshemmet, Good Foundation i Sverige, som det vände.

– De kallar det förvandlingshem och det fungerar på kristen grund. Vi kom i kontakt med det en torsdag och på måndag morgon följande vecka reste vi dit. Det var bra för sonen att få fysisk distans till sina missbrukarvänner. Det är ett speciellt ställe med mycket musik, andakter, bibelläsning och bön. Där skedde också ett Gudsmöte.

Han var på hemmet i nästan ett helt år.

– Jag har märkt att varken jag eller andra i samma situation gör några glädjeskutt när jag beskriver tillnyktringen. Jag konstaterar bara att han blev nykter där och att han varit nykter sedan dess. Det gäller att ta en dag i sänder och varje nykter dag är en seger. Det är klart att jag är glad, men det finns fortfarande en liten osäkerhetsfaktor. Ju längre tiden går, desto mindre tänker jag på det.

Läs mera i Kyrkpressen 14/2017

Johan Sandberg



Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00