Recensioner

Tre systrar och en berättare av Lars Sund

Erika Rönngård
Foto: Cata Portin

Myllrande berättarglädje

Lars Sunds nya roman har, precis som en av huvudpersonerna, tagit steget bort från det fiktiva samhället Siklax som var hemort för Sunds tidigare trilogi. I Tre systrar och en berättare är handlingen förlagd till det efterkrigstida Jakobstad, en stad och en tid som beskrivs så mångordigt och levande att den i praktiken blir en av huvudpersonerna i berättelsen.

Romanens titel säger egentligen allt om dess upplägg. Avstampet görs i den lokala dramatiska föreningens uppsättning av Tjechovs Tre systrar hösten 1948. Tre unga kvinnor, sinsemellan mycket olika, spelar de tre huvudrollerna i pjäsen. Premiärkvällen slutar i en tragedi som följer inte bara de tre kvinnorna utan också historiens berättare genom resten av romanen. Att berättaren finns omnämnd redan i titeln är motiverat, han är nämligen en konstruktion av sällan skådat slag och får stort utrymme. Lars Sund har valt ett lekfullt metagrepp för sitt romanberättande. Bokens berättare är en person i handlingen, en betraktare som ser och vet det mesta. Han sköter bommarna i en järnvägskorsning och i väntan på tågen för han samtal dels med en kråka, dels med den lokale skalden Viktor Sund. Inspirerad och uppmuntrad av skalden börjar han också nedteckna romanens berättelse. Kråkans funktion är att vara ögon där berättarens inte når fram och det är också för henne som berättaren förklarar de ord och företeelser som kan låta främmande för en rikssvensk läsare. Lars Sund har i den här romanen ett totalt respektlöst men ofta tämligen underhållande förhållningssätt till logiken. Samtidigt som vissa detaljer lämnas bort med hänvisning till att berättaren inte hade möjlighet att närvara på platsen får läsaren vid andra tillfällen ta del av personernas innersta tankar. Bristen på logik känns alltså snarast som en lekfull detalj, men att berättaren själv tillåts breda ut sig så vitt och brett över boksidorna stjäl stundvis fokus från de andra huvudpersonerna.

Lars Sunds språk är så rikt att man häpnar och han har en flödande berättarglädje som lyser på snart sagt varje sida i den nya romanen. Faktum är att berättarglädjen knoppar av sig i så många små sidohistorier att jag som läsare ibland blir lite matt och önskar att han hade skurit bort några bihistorier och utvecklat andra lite närmare. Det är nämligen många potentiellt intressanta händelser och personer som försvinner ut i marginalen innan man hinner bli mätt på dem.
Tre systrar och en berättare är den första boken i en planerad trilogi. Det märks, för efter avslutad läsning finns det en del obesvarade frågor. Boken avslutas inte med en cliffhanger, men det finns en hel del lösa trådar och löften som inte infrias. Så hänvisar berättaren också till att någon annan kommer att ta vid efter honom.

Tre systrar och en berättare av Lars Sund
Förlag: Schildts & Söderströms 2014



MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00