Recensioner

BOK: Att hoppas på ett annat system. En antologi om kristen tro och anarkism.

Patrik Hagman
Av de sekulära politiska ideologier som har sina rötter i upplysningen är anarkismen den mest missförstådda, men också den som står kristendomen närmast. Skillnaden mellan att ha Jesus som kung och att inte ha någon kung alls är betydligt mindre än skillnaden mellan att erkänna Kristi herravälde och att underkasta sig staten, partiet, marknaden eller individens fria vilja.

Ändå är det inte lätt att reda ut hur kristendomen förhåller sig till denna tro på att människorna kan klara sig utan härskare om de bara får chansen. Det här blir tydligt i denna antologi, inte minst i en tendens att hålla begreppet anarkism på ett visst avstånd. Bara ett par av texterna går in i explicit diskussion med anarkistiskt tänkande.

Däremot binds texterna samman av två andra saker: Dels ett allvarligt engagemang för en kristen tro som gör skillnad. Det som rycker en med är entusiasmen i flera av texterna: ”Titta, vad vi har funnit, att följa Jesus förändrar allt!”
Det andra är en delad erfarenhet av att staten svikit. Kopplingen till anarkismen verkar födas här: i en aktivism (mot utvisandet av flyktingar, mot vapenindustri, för rimligare behandling av djur, för jämlikhet mellan kön o.s.v.) som möts, inte av respekt för rätten till att uttrycka sin åsikt och arbeta för den, utan av oförstående och ointresserade poliser som föser ihop och kör bort (och fotograferar).

Den här negativa syn på staten känns säkert främmande för många nordbor, vana att tänka sig staten som den som tar hand om oss. Och kanske det här också finns en berättigad fråga: Även om anarkismen har goda svar på de traditionella frågorna om hur samhället skulle kunna fungera utan polis och militär, är det mera oklart hur det skulle bli med universitet och sjukhus. Också dessa är, åtminstone hos oss, ”staten”. Att bryta upp tanken på en enhetlig stat som har alla dessa uppgifter och i stället fokusera på vilka av statens ansikten man vill motarbeta och vilka man vill förändra verkar vara en viktig uppgift.

Texterna har alltså fötts ur en aktivism som engagerar både kristna människor och människor utan kristen tro. Och det är också när man som läsare bjuds in i dessa sammanhang, på gatan, utanför flyktingförläggningen eller i vardagskommunitetens månadsmöte, som man starkast dras med i dem.

Skillnaderna mellan texterna pekar på viktiga frågor. Till exempel ser Elin Lundell kyrkan som problematisk utgående från feministiska och postkoloniala perspektiv. Johanna Hadin, däremot, lyfter lika självklart fram en feministisk identitet men ser ändå kyrkan som en möjlighet att leva ut ”förkultur”, en fiffig ordskapelse där ”för” inte bara är motsatsen till ”mot” utan också bär med sig försmak och förväntan.

Och den tanke som slår mig när jag läser är att den överlappning som skribenterna försöker fånga in spelar väldigt olika roll i ett kristet och ett sekulärt motstånd. Anarkisten tvingas, av en statsmakt och av sociala strukturer som mera kontrollerar än möjliggör, till att vara ett tecken som visar världen på att något annat kunde vara möjligt.

För kyrkan är målet just att vara ett sådant tecken.

Författare: Anton Lundqvist, Tomas Lundström (red.)
Förlag: Argument 2013


Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00