Att bli stora som barn

18.01.2018
INKAST. Som förälder till en fem- och en två-åring har jag privilegiet att ofta se hur barn fungerar tillsammans.

Deras spontana lekar ger mig glädje och deras konversationer är både roliga och påhittiga. Det som jag främst slås av är att barn alltid verkar söka sig till andra barn med hoppet om att en kontakt ska kunna skapas. Sökandet efter vänskap är på något sätt inbyggt i deras grundläggande sätt att umgås med varandra. Och så fort ett frö till vänskapen etablerats, kommer de ofta att spontant inleda en lek och utforska sin nya relation.

Medan denna instinktiva vilja att forma relationer präglar barndomen, tenderar den att svalna något när vi blir vuxna. Istället för att spontant se en annan som en potentiell vän, vill många av oss hellre hålla en viss distans till ”främlingen”. Vi blir lite bekväma av oss och mindre villiga att ta in någon som inte hör hemma inom vår trygghetssfär. Barnets nyfikenhet inför den andra ersätts därmed med förhoppningen om att det invanda ska få bestå.

En sådan försiktighet har däremot under den senaste tiden blivit allt mera ohållbar. Vi kan inte längre undvika främlingen, utan hens närvaro gör sig ständigt påmind i samhället. Bland annat blir främmande kulturella uttryck allt mera synliga, olika språk som vi inte tidigare påträffat hör vi i vår omgivning, alternativa klädnader syns i stadsbilden, och icke-kristna religiösa inslag gör sig ständigt påminda. Det som en gång kändes som långt borta och eventuellt även exotiskt, har i allt större utsträckning blivit vår vardag.

Främlingens ovilja (eller oförmåga) att hålla sig på avstånd tvingar oss ut ur vår bekväma och trygga sfär och in i en samtid som kräver att vi söker kontakt med hen. Vi kan inte längre nöja oss med det invanda, utan vi måste lära oss att forma nya gemenskaper och skapa nya vänskaper. Eller uttryckt på ett annat sätt: Vi måste igen finna en väg tillbaka till barnets instinktiva vilja att forma relationer med främlingen.

I Matteusevangeliets adertonde kapitel uppmanar Jesus sina lärjungar att bli som barnen. I ljuset av de utmaningar som multikulturella uttryck i samhället innebär kan vi kanske tolka denna uppmaning av Jesus som en uppmaning att återfinna vår barndoms längtan efter lekkamrater. Bland annat genom kyrkans liv inbjuds vi att ta del av en helig lek där vi kan öva oss att igen bli som barnen. Eller, för att omskriva något som Martin Lönnebo en gång skrev, i kyrkan erbjuds vi en plats där vi får växa så att vi åter kan bli stora som barn.

Fredrik Portin

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00