Tid för engagemang?

18.05.2017
INKAST. Vårt engagemang för andra kan inte analyseras i termer av insatser och utdelning. Ändå är det kärleken som bär oss.

Jag skulle i mars medverka vid ett seminarium med temat ”tid för engagemang”. Rubrikens frågetecken visade sig vara ytterst motiverat. Seminariet sköts upp på grund av att människor uppenbarligen inte hade tid att delta.

När seminariet väl blev av förra veckan var både uppslutningen och engagemanget på hög nivå. De talrika församlingarna, föreningarna och förbunden i Svenskfinland delar samma upplevelse av att det är svårt att hitta människor som är beredda till långvarigt ansvarsbärande.

Föreningskulturen har under tidigare år burits av stöttepelare, som år efter år bevarat och upprätthållit en verksamhet med starka traditioner i lokalsamhället. Idag engagerar sig människor fortfarande gärna för det gemensamma bästa, men det bör helst ske i form av spontana aktioner eller kortvariga projekt. Man vill göra en skillnad genom att bidra till en förändring till det bättre, men man är rädd för att bli allt för bunden.

Under seminariet diskuterades vad som kan motivera oss att gå med i en förening. Vi konstaterade att det ofta handlar om ett konkret behov som berör en själv eller den närmaste kretsen. Många föräldrar engagerar sig i en lång rad föreningar på grund av sina barn: Hem och skola, musikskolans stödförening, idrottsföreningar och så vidare. Även om den utlösande faktorn är familjemedlemmarnas intressen sprids engagemangets positiva följder som ringar på vattnet: de gemensamma insatserna möjliggör en meningsfull verksamhet även för många andra barn och familjer.

Jag tror inte vi behöver skämmas för att vi och våra närmaste drar nytta av vårt engagemang för det gemensamma bästa. Kärleksfulla handlingar påverkar både den som handlar och den som är föremål för handlingen. Det är en illusion att tro att vi borde eftersträva 100-procentigt osjälviska handlingar.

Lika fel blir det om vi betraktar oss själva som en person som bara ger åt andra, men inte behöver något av dem. Målet borde väl hellre vara att vi erkänner vårt ömsesidiga beroende av varandra. Då ger vi samtidigt andra möjlighet att känna glädje över att de har kunnat hjälpa oss.

Enligt en ofta citerad fras investerar kärleken inte i sådant som bär sig, men i sådant som man blir buren av. Jag tycker det ligger en djup sanning i det här. Vårt engagemang för andra kan inte analyseras i termer av insatser och utdelning. Ändå är det kärleken som bär oss. Tillsammans.

Björn Vikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22