Stiftets ögon och öron

26.05.2016
I dag samlas stiftsfullmäktige i Borgå stift för första gången i sin nya sammansättning i domkapitelssalen i Borgå. Det är en brokig skara ledamöter, präster och lekmän – med betoning på det senare, eftersom lekmännen är dubbelt fler än de sju prästerna. När det nya organet skissades fram för över tio år sedan var tanken att ge lekmännen ett större inflytande i stiftsledningen.

Den processen pågår fortfarande. Det har inte varit helt enkelt att hitta en fungerande arbetsfördelning mellan domkapitlets tjänstemän och de förtroendevalda. Balansgången är inte något som figurerat enbart i Borgå stift. Samma ambivalenta hållning till stiftsfullmäktige finns i de andra stiften, där det är svårt att foga in stiftsfullmäktige i beslutsmatriserna. I viss mån handlar det om en naturlig spänning mellan tjänstemän och förtroendevalda, något som tar sig uttryck i en rapport från den arbetsgrupp som biskopsmötet tillsatt för att utreda stiftsförvaltningen. Där sägs det bland annat att stiftsfullmäktiges mandat att inrätta och dra in tjänster i praktiken är bundet till huruvida stiftet har fått pengar från centralfonden för desamma. Organet anses också vara överdimensionerat och kostnaderna för reformen blev större än det var tänkt. ”Verksamheten har drag av skendemokrati. Stiftsfullmäktige har inga uppgifter som inte sköts av någon annan instans i kyrkan. Det har vållat frustration i fullmäktiges arbete.” I genomgången av strukturerna har biskopsmötets arbetsgrupp resolut dragit slutsatsen att rekommendera att stiftsfullmäktige avskaffas och ersätts med ett frivilligt organ av diskuterande och rådgivande karaktär. Ledamöterna skulle vara färre, men i gengäld skulle domkapitlet utökas med ännu en lekmannamedlem.

Det kan verka bryskt, ändå får man tro och hoppas att intentionerna är goda. I utlåtandet efterlyses nämligen ett stiftsorgan, om det då ska heta fullmäktige eller inte, som avspeglar församlingarnas behov. Idealet är ett stiftsfullmäktige som ”för fram nya idéer och behandlar strategiska mål”.

Men ingenting hindrar väl att de nyinvalda i Borgå stift gör det redan nu? De kommer att föra diskussioner om verksamheten tillsammans med domkapitlets tjänstemän. Om bara viljan och geisten finns har de alla nycklar i sin hand.

En intressant detalj är förövrigt att Borgå stiftsfullmäktige varit duktigast i klassen med att föra fram initiativ till kyrkomötet. Djupt i botten ekar motionerna från Ungdomens Kyrkodagar. Vi är vana att få höras, vana att jobba så. Det visar att den här sortens demokratibygge i kyrkan inte är onödigt och bortkastade mötestimmar och pengar.

Stiftsfullmäktige har en uppgift – att ta hand om vårt stift! Släpp därför det regionala marrandet och revirtänket. Vi behöver er, och den viktiga väv av samarbete, insyn och övervakning ni ska jobba på de närmsta fyra åren.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00