Byråkrati största hotet

04.05.2016
Vilket är det största hotet mot kyrkan i dag? Minskande medlemstal? Dålig ekonomi? Vag förkunnelse? Moralism? Urvattning? Sekteristiska tendenser?

Alla dessa är helt klart problem för kyrkan. Men det finns ett annat problem som överskuggar dem alla: den tilltagande byråkratin. Allt fler av kyrkans anställda jobbar med annat än ”det andliga arbetet”. Allt mer av präster och diakoners arbetstid går åt till pappersarbete.


Nu gäller det här i och för sig inte bara kyrkan i dag, utan mer eller mindre hela samhället, vilket leder till ett obegripligt slöseri med pengar, tid, arbete och engagemang. Men när det gäller kyrkan hotar den tilltagande byråkratin kyrkans själva uppdrag: att vara en gemenskap som visar människorna på vägen till Guds rike. Byråkratin låser människor i fasta strukturer, hindrar kreativitet och förmågan att se människan bortom siffrorna.


Byråkratin kommer in i kyrkan från olika håll. Dels tvingar staten kyrkan till en växande mängd byråkrati kring anställningar, tillstånd och bokföring. Den kan kyrkan inte göra så väldigt mycket åt på kort sikt.


Men mycket av byråkratin kommer från kyrkan själv. Till exempel är Finlands evangelisk-lutherska kyrka en av de kyrkor i världen som samlar in mest statistik. Det tar en hel del tid och statistiken används inte på ett oproblematiskt sätt för att styra kyrkans verksamhet. Mer allmänt handlar det om kyrkans stora och tröga beslutsfattningssystem, där tusentals förtroendevalda får lägga ner tid på att sitta på långa möten där de har litet inflytande. Det är inte ett vettigt sätt att förvalta människors vilja att ge sin tid för kyrkan.

Den mest problematiska sidan av kyrkans byråkrati handlar dock om kontroll. I enlighet med nyliberal organisationsteori kan man inte lita på att människor gör sitt jobb om det inte rapporteras, utvärderas och mäts. Trots att den människosyn som kommer till uttryck i sådant tänkande är på direkt kollisionskurs med kristen människosyn sipprar detta tänkande in också i kyrkan.


Ett exempel på denna byråkratisering av kyrkan är de ”barnkonsekvensbedömningar” som kyrkan nu gör på alla nivåer av beslutsfattande. Tanken är förstås god, att ta barn och ungdomars perspektiv på allvar. Men sker det verkligen genom ett sådant här byråkratiskt instrument? Eller blir det bara ännu lite mer text i ännu lite längre protokoll?


Kyrkan bör vända byråkratins vapen mot sig själv och införa byråkratikonsekvensbedömningar i sitt beslutsfattande. Beslut som leder till mera byråkrati fattas helt enkelt inte. Kanske det på sikt kan hjälpa upp situationen.


Tills dess får vi lov att allt mer inom kyrkan göra saker ”inofficiellt” och gratis, för att ta oss runt byråkratiapparaten. Det är inte optimalt, det skapar risker och problem, men är ändå en framkomlig väg. Vårt uppdrag kräver det.

Patrik Hagman

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32