Att möta det nya

26.05.2016
Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt.

image

Det är ansträngande att börja på en ny arbetsplats. Nya kolleger, nya lösenord, nya dataprogram, nya arbetsuppgifter, nya rutiner. Jag har den här våren vikarierat på ett gymnasium och ett bibliotek. Jag har haft en projektanställning inom kultursektorn och jag jobbar som handläggare inom skolvärlden. Jag är lyckligt lottad. Jag har arbete. Jag har kastat mig ut i sådant jag inte gjort tidigare. Det är roligt och bra för karaktären. För den gör en lite ödmjuk, den där känslan av att vara nybörjare. Att inte fatta och inte kunna. Att för tionde gången behöva fråga hur datorprogrammet funkar, att glömma och göra fel.

Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt. Nu börjar jag vara trött, nu längtar jag innerligt efter vardag och invanda rutiner. När vi sover processar hjärnan ny kunskap. Nu behöver jag mycket sömn och sommarledighet.

Jag tror att många människor skulle må bra av att i högre grad våga utsätta sig för nya möten, tankar och uppgifter. Det får oss att växa och utvecklas. ”Man lär så länge man har elever” brukar duktiga lärare säga. När du lär känna en ny människa är hen inte längre bara en flykting eller en granne, utan en medmänniska.

Forskning har kunnat konstatera att vissa djurarter är mer nyfikna än andra. Nyfikenheten kan vara viktig för att öka genpoolen i en flock, vidga reviret för bättre tillgång på mat etcetera. Vilda djur är i allmänhet mer nyfikna än tama. Vid upptäckten av nya objekt på en välkänd plats kan ett djur reagera med rädsla eller nyfikenhet, ofta en kombination av bådadera. Är rädslan för stark ger den ett flyktbeteende, är nyfikenheten starkare leder det till ett utforskande beteende.

Vi lever i en på många sätt omstörtande tid. Det nordiska välfärdssamhället är satt på nedmontering, vi konfronteras i realtid med nöden i världen på ett närgånget sätt. Vår västerländska livsstil ifrågasätts allt mer, både av solidaritets- och miljömässiga skäl. Vi står inför enorma utmaningar de närmaste seklerna. Religionen har i många länder och kulturer använts som ett medel att styra och härska människorna. I en tid med ett skvalande informationsflöde kan kyrkan stå för en efterlängtad och välbehövlig kontinuitet och som en konserverande faktor, ändå – en levande kristenhet är en kyrka på fötter, en kyrka i rörelse, en kyrka som utan fruktan vågar möta det nya.

Katarina Gäddnäs

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35