Uniform på gott och ont

03.03.2016
Prästskjortan är ett värdefullt hjälpmedel. Tack vare den behöver en präst inte förklara vem han eller hon är vid besök på sjukhus och i skolor. Samma signal fungerar vid hembesök och i andra kontakter med församlingsborna. Av samma orsaker har diakoniarbetarna och på senaste tid även ungdomsarbetsledarna önskat en egen tjänsteskjorta.

När vi tar på oss ett plagg som markerar vår grupptillhörighet blir vi delaktiga av ett kollektiv och en tradition. Vi får gå in i en roll som väcker vissa bestämda förväntningar hos de människor vi möter. Ibland kan de här förväntningarna också kännas som krav, men oftare har jag ändå upplevt att prästrollen har burit mig. Samtidigt ska jag inte förneka att det är väldigt skönt att komma hem, ta av mig prästkläderna och igen få känna mig helt som mig själv.

Skoluniformer är något främmande hos oss, men ett viktigt argument för användningen av skoluniformer är att elevernas sociala och ekonomiska bakgrund inte ska synas på klädseln. I en tid då utseende, kroppsbyggnad och trendiga kläder värderas högt redan i unga år finns det de som på allvar talar för behovet av skoluniformer också här uppe i Norden.

Krav på likartad klädsel kan emellertid också vara ett sätt att begränsa och skuldbelägga andra. De starka, men på många håll tämligen nya kulturella traditioner som kräver att muslimska kvinnor ska dölja sin kropp, sitt hår och i vissa fall även sitt ansikte, är ett uttryck för det här. Likt skoluniformerna har man motiverat även det här bruket med att kvinnorna skonas från att vara sexobjekt och hela tiden värderas på basen av sitt utseende. Men i grunden handlar det om att kvinnorna skuldbeläggs för att med sin kropp fresta männen till synd – som om männen inte själva skulle ha något ansvar för att behärska sig.

Den kollektiva samhörighet som uniformen väcker bär också på andra risker. Historien och vår samtid vittnar om hur hyggliga män kan förvandlas till okänsliga våldsmän då de som soldater blir en anonym del av ett kollektiv. Det är som om ansvaret för de egna handlingarna skulle lösas upp då man är klädd som alla andra i förbandet.

I dopet är barnet omslutet av en dopkolt som symboliserar Guds förlåtelse. Ändå är det inte som en opersonlig del av ett kollektiv som vi döps utan som en unik individ med ett eget namn. Vi ikläds Kristus och i den bemärkelsen förenas vi med alla andra kristna. Men vår uppgift är att fylla dopkolten, dopets gåva, med vårt eget unika liv som delar av en befriad gemenskap med uppdraget att göra Guds rike synligt i vår värld.

Björn Vikström

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39