Jobbigt gudliga allihopa

29.10.2015
– Hur var det nu igen, är laestadianer kristna?
Jag ställer behärskat ner kaffemuggen och tittar på mitt vuxna barn.
– Men snälla vän! Kommer du inte ihåg?
Jag drar en kortfattad släkthistoria: Hela din pappas kyrkliga släkt i Lappland var ju laestadianer, fast de såg sig tvungna att lämna rörelsen på 60-talet. Mummi brukade ju berätta om hur jobbigt det kändes för dem, som att förlora en del av sig själv. Och din morfarsmor, hon kom från en laestadiansk släkt. Fast hon slutade vara med där när hon gifte sig.
– Jaha. Så alla har varit med där och alla har stuckit?
– Det var inte min poäng!
Plötsligt vill jag försvara en rörelse som jag bara känner ytligt. Jag berättar att laestadianismen faktiskt i sin begynnelse var en rörelse med kvinnliga predikanter och ledargestalter, jag talar om samhörighet och identitet så att kaffet skvalpar i muggen.

Efteråt tänker jag: Undra på! Undra på att man gång på gång blir häpen över den totala okunskap om olika kristna samfund och rörelser som man stöter på hos för övrigt allmänbildade människor. Om inte jag själv med min kyrkliga bakgrund har lyckats förmedla mer än så!

Som ung frilansredaktör på Söndagsöppet jobbade jag i ett kontorslandskap med det dåtida samhällsmagasinets redaktion bakom skärmen. Spjutspetsredaktörer alltså. Men så fort de skulle behandla något som nuddade kyrka eller religion stönades det genom skärmarna:
– Nu måste vi hitta nån sån där guuudlig igen!
Gudlig, det var precis vad som helst från evangelisk-luthersk till baptister till Livets ord. Samma smörja alltihop, liksom.Och jag minns att jag tänkte: Hur kan människor som är så bildade vara så obildade?

Eller ta det där med att fullt tänkande människor skriver ut sig ur kyrkan när ordföranden för Kristdemokraterna säger något som gör dem arga. Det är ju lika logiskt som att skriva ut sig ur Sibbo Vargar om man blir arg på idrottsministern!

Jag tror faktiskt att om vi som är aktiva kristna skulle inse hur otroligt litet de flesta vi möter vet eller bryr sig om skillnaderna mellan olika kristna trosinriktningar, så skulle vi sluta ödsla krafter på interna dispyter och fokusera på vad vi har gemensamt i stället. Nu finns det ett större behov av att sätta tid och tanke på att öppna en dialog med dem som lever i en gudsrelation under en annan religions kappa. Kristen ekumenik är viktig, men våra interna skillnader är irrelevanta i ett större perspektiv. Det gäller förstås speciellt oss som faktiskt hör till samma kyrka, vare sig vi är allmänt folkkyrkliga, laestadianer, evangeliska eller regnbågsmässofirare. Gudliga är vi ju allihopa – och det är en underbar utgångspunkt!

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52