Allt har inte en prislapp

23.04.2015
Valet är över. Men den stora nagelbitaren börjar nu. Vart kommer den nya regering som ska ta över Finlandsprojektet de kommande fyra åren att ta oss? Vilka är de centralgestalter som anger tonen, och vad ekar de för grundvärderingar? Allt detta har konkreta följder för finländarnas vardag, vare sig de talar finska eller svenska, har rötterna i något annat land, är helt beroende av offentligt finansierad sjukvård – eller inte.

Om något budskap gick hem i det här valet var det beskedet om att Finland ligger illa till. Yles sista stora valdebatt handlade om vår växande statsskuld och om att lånespiralen måste brytas. Centerns framgång bygger mycket på Juha Sipiläs löften, där han i kampanjen tagit till de klassiska uppkavlade skjortärmarna i ett subtilt men effektivt budskap om att han är en som vet hur det är att jobba hårt. Både svensk och brittisk press har noterat hans historia som en duktig företagare som jobbat ihop sin egen förmögenhet. Sipilä är vd:n som finländarna nu sätter sitt hopp till när det gäller att rädda den gungande nationalekonomin. Det är ett tungt ok av förväntningar som läggs över hans axlar. Den pressen, i kombination med den naturliga oron över att misslyckas, kan fresta till fartblindhet i renoveringsprojektet. En sådan blindhet hos de starka drabbar alltid de svaga.

Det man önskar den kommande regeringen är därför en stadig medvetenhet om det oomkullrunkeliga värdet i varje människa. Människan har ingen prislapp, oberoende av ålder, kön, inkomst, ras eller språk.

I partiledartenten lät Yle tre nationalekonomer kommentera deltagarnas åsikter. Professor Sixten Korkman, en av dignitärerna i Finlands nationalekonomi, konstaterade eftertänksamt i debatten att det också gäller att komma ihåg de värden som styr politiken. De kunde gärna diskuteras mera, påpekade Korkman. Beslutsfattarna borde inte bara tala om nedskärningar och lönestopp utan också om hur de vill bygga en bättre värld, om sina värden och metoder i arbetet för den. Det är bara att hoppas att orden sjönk in hos deltagarna för att tas fram och begrundas nu när valstudion släckts ner och hettan har lagt sig. Allt har inte en prislapp i siffror och det medvetandet – eller rentav samvetet – måste också finnas med i den nya regeringen.

I slutspurten inför valet plockade kollegan Kotimaa fram kyrkans handlingsprogram och lät retorikexperten Vesa Heikkinen läsa de nio punkterna mot partiernas egna program. Intressant nog var det Svenska folkpartiet som bäst matchade kyrkans prioriteringar gällande välfärden i vardagen, globala frågor och grundläggande rättigheter. Heikkinen noterar att partierna, KD undataget, säger rätt lite om familjer och fattigdom. Man får hoppas att takten inte blir så hård att det inte finns plats för den samvetsröst som, oberoende av partibok, tar ansvar för att inte bara ekonomin mår bra, utan att också människorna gör det.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06