Tolerans som förpliktigar

02.10.2014
Ett nyckelord för vår tid är tolerans. Inte kanske i den bemärkelsen att tiden alltid präglas av just tolerans, men vi pratar åtminstone mycket om den och verkar uppfatta den som väldigt central. Och gott så, ett sammanhang där man inte tolererar varandra blir konfliktfyllt och präglat av slitningar, så toleransmedvetenhet behövs definitivt.

Det här gäller i kanske ännu högre grad för kyrkans del. Tron har alltid kunnat tolkas och uttryckas på många olika sätt och vår kyrkas sammanhållning kan aldrig bygga på att vi är helt överens. Det måste finnas ett stort element av tolerans mellan oss för att allt ska fungera.

Letar man efter synonymer till tolerans får man exempel som tålamod, fördragsamhet och överseende. Att tolerera något är alltså inte samma sak som att acceptera, vilket har synonymer som gilla, godkänna och bejaka. Om jag accepterar ett fenomen gillar och bejakar jag det, om jag tolererar innebär det att jag har överseende med och fördrar det.

Underförstått verkar det också innebära att jag alltså kan tolerera något jag i egentligen ogillar. Det sistnämnda tycker jag ibland saknas i den tolerans som förs fram i dagens samhälle och kyrka, alltså toleransen i förhållande till det som går mot min egen åsikt.


Det finns två enkla uttryck för tolerans; dels det där jag kräver att andra visar tolerans mot mig och min gruppering, dels det där jag visar tolerans mot fenomen som jag personligen ändå inte har något desto mera emot. Ingen av de här två förpliktigar eller belastar mig desto mera. I det första fallet är det någon annan som förväntas stå för tålamodet, i det andra visar jag tålamod med något det är ganska enkelt för mig att fördra. Ingendera av de här två uttrycken kostar mig något att leva upp till.


Den tredje formen av tolerans är svårare, eftersom det innebär att jag har tålamod och fördragsamhet med något jag i grunden inte omfattar. Kanske jag till och med i värsta fall visar tolerans mot något jag tycker är fel. Jag behöver inte acceptera (gilla, bejaka) det, men jag behöver tolerera (fördra, ha tålamod med) det. Den här formen av tolerans skär sig med både tidsandan och mitt ego, men jag tror att det är just den här formen av tolerans vi behöver mer av. Både som kyrka och samhälle.

Exakt hur stor min tolerans är visas av hur långt jag visar fördragsamhet också med det som går emot min egen åsikt. En tolerans som endast omfattar åsikter som harmonierar med mina egna är egentligen inte värd namnet.


För kyrkans del borde det här inte vara så svårt. Vår grundare pratade en del om att vända andra kinden till och älska sina fiender. I det perspektivet förefaller ju att visa tålamod och fördragsamhet rätt enkelt.

Mats Björklund

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15