Se till mig som liten är – i reformerna

04.06.2024
Se till mig som liten är – i reformerna
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KYRKOMÖTET sammanträder sedan 50 år tillbaka varje år i samma skola utanför Åbo: entré­hall, gympa till vänster, matsal till höger, klassrum rakt fram, auditorium på övre plan.

Doft av skola. För sin inre syn kan man se ombud och biskopar för 40–50 år sedan, killar och tjejer i terinitoveraller och utsvängda jeans på en dammig grusplan. Indelning i lag för bobollen: ett, två, ett, två, ett …

Som det gick vid årets kyrkomöte. Ettorna och tvåorna, nu vuxna kyrkomötesombud, försvann i Linnasmäkiskolans inre. Bakom stängda dörrar hade de liberala nätverket Förändringens vindar; de konservativa Kyrkans stengrund.

Detta på basen av hbtq-frågan, bör tilläggas. Även om det ju inom kyrkan också finns en mängd andra skiljelinjer.

DET KYRKOMÖTE som nu sitter har mer än någonsin förändrings- för att inte säga ödesfrågor på sitt bord i fyra år.

Hur ska en kyrka, uppbyggd på att nästan alla finländare hör till kyrkan, byggas om i scenariet att bara hälften gör det?

Förvånansvärt fallna från skyarna verkade flera ombud vara inför reformen hur statens finansiering till kyrkan radikalt ska läggas om. Det är de miljoner som betalas för att kyrkan sköter samhälleliga uppdrag som gravväsendet eller de medeltida kyrkorna.

"Att den blomstertid nu skulle komma, också i kyrkan, skulle många gärna önska sig."

Den mäktiga Kyrkostyrelsen har redan sänt förslagen till nyfördelning till församlingarna och några tunga inlägg som protest hördes inte i kyrkomötet.

Det folktäta Finland verkar förlora mest, och glesbygden vinna. I Borgå stift kasserar några mindre församlingar och samfälligheter stort. Men totalt är nettoförlusten i vår finlandssvenska närkrets nio miljoner euro.

Efter att precis ha sagt upp och sparat nästan fem miljoner euro per år, ser Helsingfors samfällighet ut att framöver behöva spara tre och en halv miljon till.

I EN STÖRRE BILD utöver statsstödet har totalt över 40 församlingar i Finland inte längre 2030 muskler att klara sin ekonomi.

Man kan inte längre göra som förra gången då man utropade 20 000 medlemmar som den optimala storleken på en församling. Någon kopia av vårdreformen ska kyrkan inte göra.

Blir avstånden till kyrkans gemenskap och gudstjänst större, engagerar folk sig ännu mindre. I norra Finland varnar den ansvarige biskopen för att sammanslagen fattigdom fortfarande bara blir en till ytan större fattigdom.

FÖR BORGÅ STIFT och församlingslivet på svenska är den församlingsreform som nu är på kommande en stor utmaning. Den stiftsstrategi som är på kommande ska enligt den ansvariga stiftsdekanen inte direkt ta sig an de här frågorna.

Och inte heller på finlandssvenskt håll är det alla gånger färdigt småskaligt, nära och trivsamt.

Landets största svenska församling, Esbo svenska, tappar till exempel engagemang i församlingsvalet och utmärks också för att vara rätt osynlig i det också i övrigt ogripbara Esbo. Kapellkyrkor, mindre församlingar och gräsrotsgemenskap behövs överallt när kyrkan läggs om.

Att den blomstertid nu skulle komma, också i kyrkan, skulle man gärna önska sig. Men hur ska det gå till?

Jan-Erik Andelin

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00