Att kränka min tro skapar sår

10.10.2023
Mats Björklund är jordbrukare från Pedersöre.

Sommarens koranbränningar har lett till en hel del diskussioner om yttrandefrihet och religionsfrid, både i Finland och i Sverige. Själva grundfrågan hur lagar bäst ska utformas ligger utanför min kompetens och jag överlåter med varm hand de funderingarna åt politiker och jurister. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att själva diskussionen innehåller en intressant prioritering.



De som vill se en lagändring (eller i Sveriges fall bibehålla den nuvarande lagstiftningen) argumenterar för att yttrandefrihet är viktigare än religionsfrid. Yttrandefriheten är en grundbult i ett demokratiskt samhälle och väger därför tyngre än vad vissa människor anser vara heligt. Ett rätt logiskt resonemang, kan man tycka. Men det avviker väldigt långt från hur vi resonerar på många andra områden.


Att avsiktligt
kränka någon eller något är en handling som vi normalt anser vara moraliskt fel och förkastlig. Det är intressant att vi alltså samtidigt som de flesta anser att det är fel att kränka människor på basen av exempelvis deras etnicitet, kön eller sexualitet samtidigt har grupper som anser att det är rätt att kränka deras tro. Det är inte enbart rätt, det är rent av en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle!


Vad beror
den här skillnaden på? Hur kommer det sig att till exempel etnicitet är självklart icke-kränkbar medan tro lika självklart bör få kränkas fritt?

"Handlar det om uppfattningen att människor som bekänner sig till en tro helt enkelt är lite korkade?"


Handlar det
om uppfattningen att människor som bekänner sig till en tro helt enkelt är lite korkade? De kan väl få tro på sina sagor bäst de vill, men att lagstiftningen skulle ta hänsyn till dem är att begära för mycket.


Eller handlar
det om den sekulära människans oförståelse för hur viktig tron är för den troende och hur integrerad den är i den troendes personlighet? Tron är något som går djupt in i ens identitet och rör de mest centrala delarna av värdegrund och världsbild. Det är därför svårt att separera en skymfning av min tro från en skymfning av min person, de två är så intimt sammankopplade. Tron är mer än en kultur, mer än en religionstillhörighet och mer än en hobby. Den är en central del av min person och därför skapar en kränkning av min tro sår och spår ända in i själens innersta vrår.

I den tid vi lever är det tydligen många som inte ser det här. Många som anser att tron helt enkelt inte är viktig, åtminstone inte så viktig att den är värd att skydda. Åtminstone inte andras tro.

Det kan jag tycka att är lite beklagligt.

Mats Björklund

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34