Utjämning ett tabu – kyrkan förtegen om ekonomin

20.03.2023
Utjämning ett tabu – kyrkan förtegen om ekonomin
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

EN AV VÅRT LANDS ledande ekonomister minns hur han blev inbjuden till ett biskopsmöte för att tala om ekonomi. Till hans förvåning ville biskoparna inte tala så mycket om val och värderingar kring mammon där ute i samhällskarusellen. De ville tala om kyrkans egen 900 miljoner euros ekonomi på årsbasis.

Ekonomi och värderingar är en besvärlig kombination. Lika fel som att vid en finare middag fråga vad bordsgrannen har i lön verkar det vara att väldigt tvärt utlysa moraliska rätt och fel i ekonomin. Den evangelisk-lutherska folkkyrkan är påfallande försiktig här.

Den nya tidens rätte­snöre, lag och evangelium är den 75 år unga Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Inte heller den vågar sig på att moralisera om ekonomi. Ändå hänvisar många till den som ett universellt godhetsdokument.

Mänskliga rättigheter är ett bra verktyg. Men de sätter inte på allvar gränser för överdådig rikedom eller omänsklig fattigdom. Kanske det är för att deklarationen i sin första form skrevs på 1940-talet i ett USA i ett lite perplext läge efter ett världskrig. I ett amerikanskt land of the free där allt har ansetts vara möjligt i fråga om ekonomiskt välstånd för den som har två händer.

Tidigare idéer om mänskliga rättigheter som man byggde på, bland annat från 1700-talets Frankrike, var modigare. De försökte faktiskt sätta gränser för hur rik, eller hur fattig, det var rätt att låta någon män­niska vara.

OM VI STÄLLDE Finlands hela befolkning i tio lika långa köer enligt inkomst (det kallas deciler) skulle vi få en nyttig erfarenhet.

De åtta köerna i mittfältet skulle vara en knegande, trygg medelklass, med höger- och vänsterväljare om varandra. Ganska logiskt skulle man från en kö till följande ha just omkring en tiondel mera pengar att röra sig med.

Bara i de yttersta köerna, nummer 1 och 10, skulle gapet till grannköerna vara stora. Mellan de två fattigaste köerna är trappsteget i senaste statistik över 40 procent. Mellan de två mest välbärgade har de rikaste i snitt över 75 procent mera kassa än niorna.

"Vill man argumentera för varför det är bra att vara rik får man pussla med bibelverser en hel del."

KYRKAN har inför riksdagsvalet med egentlig valdag den 2 april tagit fram ett sju punkters "regeringsprogram".

Men kyrkan vill inte heller tala om de ekonomiska mekanismerna, fast både gammalt och nytt testamente i Bibeln mycket ordagrant tar ställning för fattiga och utsatta.

Vill man argumentera för varför det är bra att vara rik, och hålla fast vid sin rikedom, får man faktiskt härleda och pussla med bibelverser en hel del.

KYRKANS regeringsprogram har en hel del ”textfrågor”, som arbetsmarknadsfolket brukar säga. Man vill ha ett fredligt och jämlikt samhälle. Man önskar sig framtidstro för de unga, hållbarhet och klimatförnuft.

Kyrkan säger ändå väldigt lite konkret om skatter, bidrag eller näringsliv som är motorn i ekonomin.

Det kan bero på att kyrkskatten dikteras av det politiska systemet. Kyrkan beskattar nämligen på samma sätt som kommunen.

En nyttig tankeövning kunde vara hur kyrkan skulle skapa utjämning och jämlikhet kring sina 900 miljoner om den satte kriterierna för sin medlemsavgift helt själv.

Jan-Erik Andelin

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33