Gud är en gråtade mor i Ukraina

13.04.2022
Christa Mickelsson är redaktör på Kyrkpressen.

Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig. Så heter titeln på en av teologen Ann Heberleins böcker. Länge hade jag svårt med Gud. Inte för att jag hade något problem med jung­frufödseln. Inte heller med att Jesus dog och uppstod. Jag tänker som så: om man ändå vågar tro på Gud kan man lika gärna tro på miraklerna.

"Länge hade jag svårt med Gud."

Men däremot har jag aldrig förstått mig på Jesu ställföreträdande offerdöd. Det är en sak att tro på mirakel och en helt annan sak att tro på att Gud lät sin son dö för våra synder. Varför kräver Gud att någon måste lida för att han ska kunna vara barmhärtig?


Småningom lärde
jag mig att kyrkan aldrig formulerat någon officiell lära om vad Jesu död innebär. Jag har också lärt mig att läran om Jesu ställföreträdande offerdöd inte är det enda sättet att förstå påskens händelser.


"Småningom lärde jag mig att kyrkan aldrig formulerat någon officiell lära om vad Jesu död innebär.


Den prisbelönta
journalisten Anna-Lena Lauréns kolumn från ett krigshärjat Ukraina blev rubriksatt med de här orden: ”Om det finns någon Gud som skapade världen har han struntat i den för länge sedan.” Bakom den raljerande rubriken fanns mera hopp. Laurén skriver att det i krig och misär inte har något betydelse huruvida man är troende eller inte. En av de saker som utmärker männi­skan är det irrationella hoppet.


Var var Gud
när Sarajevo, Aleppo och Mariupol bombades till spillror? Har Gud alls möjlighet att gripa in i skeendena i världen? Det enda tolkingen av korsdöden jag försiktigt vill tro på är att påskens korsfästelse är ett tecken på att Gud trots allt deltar i världens lidande. Som en gråtande mor.

"Den enda tolkingen av korsdöden jag försiktigt vill tro på är att påskens korsfästelse är ett tecken på att Gud trots allt deltar i världens lidande."


Min Gud,
min Gud, varför har du övergivit mig? frågar Jesus, och ganska många med honom. Ända håller vi fast vid det irrationella hoppet. Ondskan får helt enkelt inte ha sista ordet.

Christa Mickelsson

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53