Kriget i Ukraina: När det knyter sig i magen – gör det goda du kan

26.02.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle på Kyrkpressen.

TA EN DAG i sänder. Undra hur din kompis på nätet har det. Sök sällskap och gemenskap. Ta fram modet att göra det du kan, även om det känns att det bara är lite. Det goda börjar som ett frö. Också när det är krig.

Vi publicerade nyligen prästen Claus Terlindens bönetext, tillägnad den märkliga dag, den 24 februari 2022, då ett krig i Europa bröt ut. Det är hans text som slutar med orden om fröet.

Redan förra veckan hörde vi tankar som spontant kom ur kyrkornas vardagsverklighet. Från unga på skribaläger, av ungdomsledaren, av honom som jobbar i Dragsvik, av Kårkullabrukarnas egen präst.

Nu har kriget nått Europa. För åratal framåt kommer vi sannolikt att mer än någonsin få tänka över vad som är varje människas egen insats mot hat och död, och för livet och det goda.

Det värker i kroppen. Knyter sig i magen. Ukrainakriget berör snabbt också oss. Nu är det mer än bara nya sparbössor, kontonummer och nya flyktingförläggningar. Den här gången kan vår trygghet som nation med långa, obebodda och sårbara gränser stå på spel, för ett oberäkneligt grannlands skull.

"Det finns ett tyst landskap som sällan får några rubriker. Det är där vi tar fram modet och gör det vi kan, också när det känns lokalt och smått."

Vi pendlar, mellan ett ångestfullt nyhetssurfande, och å andra sidan en vardag som ska rulla på. Men mellan det finns ett stort område vi sällan tänker på. Det är ett tyst landskap som sällan får några rubriker. Det är där som det tysta samhället tar fram modet och gör det goda vi kan. Det som ofta känns lokalt och smått, marginellt och pytte.

Det kan kännas som den lite tråkigare, slyigare och skuggigare delen av söndagspromenaden där det inte alltid finns så mycket vyer att tala om. Men det är en del av den lycka vi finländare sägs ha. En lycka som till omvärldens förvåning inte mäts i glam och skratt, utan i trygga inre förvissningar, lojalitet till andra människor och en känsla för vad som är rätt.

Det är där vår nation, vårt samhälle och även våra kyrkor byggs. Inför det nya läget, och kanske en dag inför radikalt förändrade förhållanden i vårt eget land.

"Det som inte kan köpas för pengar är resiliens, uthållighet och motståndskraft, rotade i grundläggande livsvärderingar, i livssyn eller tro."

VÄSTEUROPA har byggts lite ensidigt med ekonomi och dess tillväxt för ögonen. Inte bara den ryska aggressionsmakt som nu rullar på ukrainska vintervägar på dödens kalla larvfötter har sagt det. Också vänner från andra kontinenter påpekar ibland stillsamt att det finns värden vi har sålt ut, för att vi tror att gott liv i alla lägen bygger på vinst utmätt i pengar.

Därmed tror vi kanske också lite väl optimistiskt på att det är med våra ekonomiska straff och bankblockader ensamma som vi ska få arméer, vapen, idéer och svällande imperienationalism på knä. Det kan komma att visa sig att stå för det goda behöver handla om någonting mer som inte kan köpas för pengar. Om en resiliens, uthållighet och en motståndskraft som står rotade i mera grundläggande livsvärderingar, i livssyn eller tro.

"Fredens korn väntar redan i jorden."

DEN ERFARNA Rysslands- och Ukrainajournalisten Kerstin Kronvall skriver på sociala medier "som den mamma och famo jag är" att vi inte ska hänga på nyhetsflödena i ett nu. Någon gång per dag räcker. I stället uppmanar hon oss att också ta tid för att andas, äta, sova, röra på oss och se skönheten i livet.

En dag, ett ögonblick i sänder. Här kommer den livsvisdom som finns bevarad i välnötta psalmtexter. Kornet har sin vila djupt i frusen jord, som det också heter. Också fredens korn.

Det blir fred igen en dag.

Jan-Erik Andelin

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28