Guds finaste fötter

20.06.2018
INKAST. Böjda tår, läkaren hade aldrig sett något liknande.

- Brukar han klaga på värk? Har pojken ont i tårna? undrar läkaren.

- Ja, nu när du frågar så klagar han ju faktiskt ibland över sjuka fötter.

- Har de alltid sett ut så här?

- Ja, vi har frågat om saken upprepade gånger på rådgivningen men ingen har kunnat hjälpa.

Och så slår tanken mig som en blixt från klar himmel, tänk om det har varit fötterna hela tiden! Om det är därför han är så känslig, så ombytlig, så stormig - för att han har ont i tårna.

Lika snabbt som tanken slår mig, inser jag det befängda i den. Klart att sju år av temperament inte beror på lite nedåtböjda tår. Visserligen ovanliga tår, men knappast avgörande för en hel personlighet. Men visst hade det varit skönt med en förklaring, en diagnos, en slags friskrivning. Nej, det är inte ditt eller mitt fel att det är så här, det är ju tårna!

Det är sällan fruktbart att fundera väldigt länge över hur saker möjligen kunnat vara om ifall att vissa omständigheter inte hade, alternativt hade, inträffat. Men ibland kan jag inte låta bli att grunna på hurdan vår adoptivpojke varit ifall han fått slippa traumat av att bli bortgiven av sina biologiska föräldrar. Vem hade han varit utan en sådan start på livet? Sannolikt tryggare och lugnare, möjligen modigare och mer nyfiken på nya saker. Kanske lite spralligare. Mer frimodig. Gladare. Helare.

Vi är alla söndriga, man blir sån av att leva, men en del är mer brutna än andra. Gör jag rätt i att drömma om en helare pojke? Finns den där tryggare killen längst där inne om jag bara älskar honom tillräckligt eller är det egentligen fel av mig att försöka se honom för något som han inte är?

”Vi är alla söndriga, man blir sån av att leva, men en del är mer brutna än andra.”

Som med det mesta här i livet så tror jag att det handlar om en balansgång där ingendera diket på någondera sidan om vägen är riktigt trevligt att halka ner i. Jag måste försöka acceptera mina medmänniskor för dem de är, med alla brister och skavanker både på utsidan och på insidan. I acceptansen bor också en stor frid. Det är så här nu, jag varken kan eller behöver göra något åt det.

Samtidigt får jag hoppas på att en dag få möta min pojke sådan som Gud en gång tänkte honom. Lite gladare, tryggare, helare? ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

Nina Österholm

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25