– Integration är en dynamisk process. Inte bara den som kommer hit förändras, också Finland förändras hela tiden.
Det säger forskaren Tobias Pötzsch som tillsammans med politikern Ramieza Mahdi samt Stina Heikkilä från Folkhälsan deltog i en diskussionskväll om rasism i Petrkuskyrkan.
Tobias Pötzsch jobbar som universitetslektor i socialt arbete och forskardoktor vid Svenska kommunal-och socialhögskolan vid Helsingfors universitet. Han tycker att perspektivet på invandare oftast är defensivt: Vad måste de kunna för att passa in här hos oss?
– Varför ser man inte mer till människornas individuella styrkor, på vad en person redan kan? Vi bortser från människors drömmar och kapacitet när vi placerar in alla i samma mallar, utgående från vad vi själva behöver.
Många gånger ligger också ett förutfattat antagande om att det nog kommer att bli väldigt svårt bakom de särskilda arrangemangen som bereds för invandrare vid exempelvis skolor.
– Man antog att min bror inte skulle klara gymnasiet. Man antog att jag skulle behöva mer tid på närvårdarutbildningen än mina klasskamrater. Bägge antagandena var i grund och botten välmenande, man ville ge extra stöd. Samtidigt var bägge antagandena också felaktiga, säger Ramieza Mahdi, och fortsätter:
– Klumpa inte av lättja ihop människor på basen av varifrån de kommer, utan försök se till individen. Annars finns risken att du leker med människors framtid.
Lucia mötte rasismstorm
Bakom diskussionskvällen om rasism – om mod, ord och ansvar att stå upp mot rasism – finns en grupp förtroendevalda i Petrus församling. Pamela Granskog, viceordförande i församlingsrådet, ledde också ordet under kvällens samtal.
– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan.
En beröringspunkt mellan samhälle och kyrka uppstod under luciafirandet 2024, när Lucia Daniela Owusu utsattes för en rasistisk storm. HR- och utvecklingschef Stina Heikkilä vid Folkhälsan fick agera språkrör för Owusu, som behövde få koncentrera sig på luciauppdraget.
– Jag blev nog både illa berörd och förbannad över hur människor uttryckte sig. Samtidigt såg jag styrkan i kollektivet när helt vanliga människor reagerade mot de rasistiska påhoppen. Många kände att nu hade det gått för långt, många ringde upp mig direkt och ville visa sitt stöd för Daniela.
Ramieza Mahdi tror att en del av den kraftiga reaktionen på valet av Owusu beror på den outtalade normen om vad en färgad person får och inte får göra i Finland.
– Man vill gärna hålla oss i en fålla och definiera vad som är normalt för en invandrare.
Kan en icke vit person i Finland till exempel vara teamledare i ett team där resten är vita? Inte förrrän Mahdi påpekade att det är frågan om strukturell rasism blev det förändring på hennes egen arbetsplats.
– Man vill gärna ge oss offerrollen, men den vill åtminstone inte jag ha. Jag vill inte bli instängd i ett fack. Ja, vi delar kanske upplevelsen av att vara invandrare men det är inte vem jag är. Jag brinner för många olika frågor, egentligen är jag välfärdspolitiker med stort intresse för hälso- och välfärdsfrågor, men det förstår folk inte alltid, säger Mahdi som själv arbetar som sjukskötare och är fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde.
Varje dag pågår arbetet med att ändra på narrativet.
– Vi behöver en mångfald av bilder på hurdan en människa får vara i Finland, vad en människa får göra.
Arbetsgivaren i nyckelroll
Den enskilda människan kan göra en liten bit, arbetsgivare har däremot en nyckelroll i integrationsarbetet.
– I efterskott gav uppståndelsen 2024 oss en välbehövlig diskussion också inom Folkhälsan, den satte nya bollar i rullning. Finlandssvenskheten förändras och utvecklas, och vi som en stor organisation har möjlighet att påverka och främja det här. Det är ett arbete vi gärna vill göra.
I grunden handlar det om att ta ansvar. Att våga ta det obekväma samtalet.
– Vi som är vuxna ska ta ansvar och våga sätta ord på det vi ser. Ibland är vi så duktiga på att linda in saker så att ingen ska känna sig obekväm, men det är fel att ludda till viktiga frågor. Rasism är rasism och då ska vi tala om det med rätt ord, säger Heikkilä.
Någon måste vara agitatorn, den som på ett strategiskt sätt påpekar brister i systemet. Enligt Tobias Pötzsch handlar det också om att avmystifiera hela tematiken.
– Ja, vi ljushyade i Finland har i dag privilegier. Och nej, vi har inte alltid handlat på ett jämlikt sätt. Vår organisation är inte färdig med de här frågorna. Men nu gäller det att inte gräva ner sig, utan försöka tänka konstruktivt: Hur går vi vidare? Vad kan vi göra för att skapa större medvetenhet?
Ras påverkar människors liv, alla har inte samma möjligheter att forma sin egen väg.
– Det är fakta, men vi kan jobba för en bättre morgondag. Det farliga är att tänka att jag som vit inte har en del i det här systemet, säger Tobias Pötzsch.
Kyrka och samhälle
– Där kyrkan och samhället möts, diskussionskvällar i Petrus församling.
– Har du förslag eller idéer på rubriker få du gärna kontakta församlingsrådets vice ordförande Pamela Granskog: pamela.granskog@gmail.com
