Så här såg det ut på UK i Lärkkulla i år.

På Ungdomens kyrkodagar når man kompromisser i frågor som äldre vuxna går bet på

ungdomens kyrkodagar.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi.

12.2.2025 kl. 18:26

Borgå stifts eget ungdomsparlament, Ungdomens kyrkodagar, samlade för en tid sedan omkring 150 ungdomar till stiftsgården Lärkkulla.

En av dem var Mona Nurmi, som studerar teologi i Åbo, och en annan Oscar Taht, som studerar till socionom, eller egentligen ungdomsarbetsledare, i Åbo. Båda har varit aktiva i Vanda svenska församlings ungdomsarbete.

– Det var jättemeningsfullt att vara på UK. Det är viktigt att unga röster hörs i kyrkan, både sådana som är i skriba-hjälpisåldern och sådana som studerar. Åldersgruppen från 20 år uppåt är lite bortglömd, säger Mona Nurmi och tillägger att Åbo svenska församling har jättebra verksamhet för den åldersgruppen.

Hon tänker att äldre vuxna kanske inte alltid förstår vad unga skulle behöva av sin församling.

– Det finns kanske lite fördomar om att ungdomar inte kan diskutera teologi. Men jag håller inte med. Jag tänker att yngre många gånger vet mer än man skulle tro.

Oscar Taht håller med. För honom har UK blivit ett ställe där det finns en chans att träffa andra i samma ålder.

– Jag gillar att få vara med och påverka, och märka att det faktiskt blir ordentlig debatt också om ganska små frågor.


Oscar Taht och Mona Nurmi tycker att stämningen på UK är fantastisk – trots att alla inte tycker lika. FOTO: Privat



Mötas med respekt

En stor fråga under årets UK var frågan om samkönade äktenskap. UK enades bakom en motion av UK-ordföranden Jonas Väänänen, som gick ut på att UK ställer sig bakom en skrivelse som biskopen redan lovat läsa upp vid kyrkomötet. Huvudbudskapet är att samkönade äktenskap ska tillåtas eftersom de är ”en god del av Guds goda skapelse”.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar. Inklusivitet är viktigt för alla. Vi måste kunna diskutera saker och möta varandra med respekt, säger Mona Nurmi.

En annan diskussion som hon tyckte var viktig var frågan om hjälpledarnas löner, som aktualiserades efter att Kyrkpressen gjorde en jämförelse i stiftet.

– Jag tycker att det är viktigt att församlingen visar tacksamhet och uppskattning till hjälpledarna också genom ett arvode. Utan hjälpisar skulle det inte finnas läger, de gör ett otroligt viktigt arbete.

Oscar Taht berättar att UK-diskussionen om terapi- och samtalsstöd för unga väckte många tankar hos honom.

– Jag började spinna vidare på tanken i mitt huvud och kom till att det skulle vara jättefint om kyrkan var en huvudaktör i lågtröskelverksamhet för unga. Kyrkan kan inte stå för terapitjänster men kunde vara den som erbjuder den hjälp de unga behöver i stunden, för att sedan leda dem vidare.

Han gillade också UK-diskussionen om religionens plats i skolan.

– Det var en jätteintressant diskussion, även om de flesta var överens om att det är helt okej med vissa religiösa inslag som en del av kulturuppfostran. Men diskussionen blir intressant för att många röster hörs – och det är därför man återvänder till UK.



Klarar ni verkligen av att inte dela in er i läger och grupper trots att ni tycker olika i stora frågor?

– Ja, det är fantastiskt – och det har kanske inte alla år varit så. Men vi kan diskutera med respekt. När jag, som är väldigt liberal, mötte mer konservativa personer kunde vi bara konstatera att vi tycker olika men att båda kunde se att den andra ändå hade bra poänger, säger Mona.

UK har alltså, enligt dem, inte blivit ett forum ”bara för de liberala”. Visst finns det vissa som viskar att det är så – men kanske vi helt enkelt kommit till en tid där vi är mer redo att göra kompromisser och möta varandra?

– Jag tror att världen bara gått framåt. Det är nya ungdomar och nya unga vuxna. Det finns en liten skillnad i värderingar redan mellan 25-åringar och 20-åringar, säger Oscar.

Text: Sofia Torvalds


kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55

domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13