Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

laestadianism. De andra biskoparna har dragit sina streck betydligt tajtare mot väckelserörelserna. Men ingen av dem har heller ställts inför att ett bönehus har egna prästinstallationer som nu i Larsmo. 24.4.2026 kl. 14:00

Kolumn. I mars inledde jag arbetet som kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Det känns väldigt fint och högtidligt att bli välkomnad via en installation med församlingen och biskopen på plats. Samtidigt känner jag mig lite generad – det är ju bara jag. 22.4.2026 kl. 17:26

pilgrimsvandring. När Kristina Jacobsen gick sin första pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela var hon vresig den första veckan och fylld av glädje den sista. Nu har vandringen resulterat i musik som hon skriver tillsammans med medvandrare. 21.4.2026 kl. 13:18

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05