Kimitoöns församling ser ut att bli en av de stora vinnarna när statsstödet till församlingarna fördelas om. Vid en reform som väntas träda i kraft 2025 skulle församlingens statsstöd närmare tredubblas och stiga till en summa som motsvarar närmare 15 procent av de ordinarie skatteintäkterna.
Ekonomichef Pernilla Gustafsson i Kimitoöns församling gläder sig över det ökade statsbidraget för församlingen.
– Pengarna kommer väl till användning eftersom församlingen har fem historiskt värdefulla kyrkor och många gravgårdar, säger hon.
Senaste statsbidrag som fördelades till församlingen gick på omkring 134 000 euro. Enligt Kyrkostyrelsen modell väntas det efter reformen öka till över 350 000 euro per år.
Hur pengarna till sist ska fördelas när den nya formeln tas i bruk 2025 är förstås någonting som församlingens förtroendevalda senare ska ta ställning till, säger Pernilla Gustafsson.
Nu enkel matematik enligt invånarantal
Pengarna från staten har hittills fördelats via Kyrkostyrelsen, schematiskt enligt olika orters invånarantal. Nu bollar man med två fördelningsmodeller som tar mera hänsyn till antalet äldre och begravningar på orten, eller om det på församlingens område finns kulturhistoriskt värdefulla kyrkor, klockstaplar eller andra kyrkliga byggnader.
Kyrkomötet som diskuterade modellerna vid sin session i Åbo föreföll stöda en modell som till en del fortfarande tar hänsyn till invånarantalet i respektive kommun. Vid Kyrkostyrelsens ekonomiavdelning säger ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki att pengarna fördelas enligt antal byggnader, och att skilda bidrag för reparationer fortfarande fördelas utöver det.
De stora samfälligheterna förlorar stort
Andra vinnare i Borgå stift skulle komma att vara samfälligheterna i Raseborg, Pargas och Lovisa, som alla skulle få påökt med 200 000 till 280 000 euro per år.
De stora förlorarna inom kyrkan skulle komma att finnas i huvudstadsregionen och detta i miljonklassen. Samfälligheterna i Helsingfors, Esbo och Vanda skulle årligen tillsammans förlora närmare 10 miljoner euro. Helsingfors samfällighet skulle ha det största tappet om närmare fyra miljoner euro.
I Vanda har samfällighetens direktör Jukka Parvinen beräknat att de nuvarande fem miljoner euro som samfälligheten får av staten räcker till för begravningsplatserna, Kostnaderna för de gamla kyrkor som finns på samfällighetens område för samfälligheten däremot bära själv. I den modell som flera ombud i kyrkomötet verkade stöda, skulle totalbeloppet sjunka till omkring tre miljoner euro.
Bland de skyddade kyrkorna i Vanda finns främst den medeltida gråstenshelgedomen Sankt Lars. Underhåll och investeringar i kyrkorna gick i fjol på närmare tio miljoner.
På reformen skulle Kyrkslätt samfällighet förlora en summa som motsvarar närmare fem procent av skatteintäkterna. Likaså skulle samfälligheten i Borgå förlora pengar som motsvarar omkring två procent av det som kommer in på skatten.
Kyrkomötet som är samlat i Åbo blev på onsdagen informerat om reformen, men fattar beslut om den först i höst. I debatten stödde kyrkomötets ombud i flera inlägg en fördelning som fortfarande till en del tar hänsyn invånarantalet i den kommun där församlingen verkar.
Staten betalar i år 124 miljoner euro till den evangelisk-lutherska kyrkan främst som ersättning för att kyrkan ansvarar för begravningsväsendet i landet och för att den upprätthåller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Som en del av Orpo-regeringens sparåtgärder ströks en procentenhet av den indexförhöjning som normalt justerar anslaget från år till år.
