Kyrkomötet: Dyrare gravar, ny psalmbok, ny kanslichef

KYRKOMÖTET.

Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen.

5.11.2024 kl. 16:45

Det kan kosta allt från 300 till över 1 600 euro att bli begraven – vilket i Finland sköts för alla av den evangelisk-lutherska kyrkan.

Gravväsendet väckte lång debatt vid kyrkomötets höstsession i Åbo. Staten skär i vad man betalar till den evangelisk-lutherska kyrkan som sedan 2004 har samhällsuppdraget att ansvara för att vi finländare begravs.

Allt flera församlingar behöver i dag lappa på kostnaderna för gravhållningen med kyrkskatte­medel. Det anses i sin tur bli orättvist, eftersom församlingsborna då betalar också för den som inte hör till kyrkan.

Kyrkan arbetar samtidigt på en reform där de omkring 110 miljonerna i statsmedel ska fördelas om. I reformen skulle församlingar i de stora städerna matematiskt vara de stora förlorarna.

– Det drabbar församlingar som redan nu har det största tillväxttrycket. I Helsingfors skulle gravavgifterna efter den här reformen behöva höjas med 287 procent, sade kyrkoherden och prästombudet Päivi Vähäkangas.

Det sista ordet i frågan är ännu inte sagt, utan frågan gick till utskottsbehandling i kyrkomötet. Kritiken mot den nya knappheten är hård. Kyrkomötesombud från Jyväskylä, också det en storstad som på sikt drabbas hårt, har på gång en motion om att kyrkans skulle avstå från gravväsendet helt och hållet.

Har den sista psalmboken kommit ut?

Kyrkomötet behandlade också initiativ om att rösta elektroniskt i församlingsval. Ärendet bereds för att eventuellt kunna införas i det församlingsval som hålls 2030. I modellen skulle man i så fall också kunna rösta i kyrkoherdeval på sin telefon eller sin dator.

I kyrkomötet diskuterades också en förnyelse av både förrättningar i kyrkohandboken, och en ny version av psalmboken. I diskussionen fördes också fram förslag om att den officiella samlingen av psalmer inte nödvändigtvis behöver vara en traditionell bok, utan att den också skulle kunna vara en digital samling som också kunde förnyas och förändras snabbare.

Också modernare musik kring den allt vanligare house band-traditionen i församlingrna diskuterades.

– När den andliga musiken blir mera mångsidig väcks frågan vad som är en psalm. Behöver man då pressa in allting mellan samma pärmar? Man kunde också tänka sig att ge ut andra musikböcker som godkänns av kyrkomötet, utöver psalmboken, ansåg ombudet och musikern Lauri Grünthal från Helsingfors.

Kyrkan söker ny kanslichef

Kyrkomötet får i vår välja en ny kanslichef som den högsta tjänsteinnehavaren vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Den nuvarande kanslichefen Pekka Huokuna meddelade vid kyrkomötet att han går i pension hösten 2025.

Jan-Erik Andelin


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34