Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

Vid Fredskaféet möts folken i Borgå

INVANDRARARBETE.

Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström.

29.4.2024 kl. 10:00

Det stora bordet i församlingscentrets stora sal är fullt med mat till sista kvadratcentimetern, tabbouleh, biryani, kyckling, lamm, linssoppa.

Samia Abuelfahem med rötter för länge sedan i Jordanien och Ghada Sabbouh från Syrien har fixat maten i samarbete med församlingarnas kökspersonal.

Det är två dagar efter muslimernas eid, avslutningen på fastemånaden ramadan. Maten är alltid väl tilltagen på Fredscaféets stora buffé i Borgå, men i dag är det extra festligt.

Salma Youssef, 22, som är finlandspalestinier, och bland annat judoka på finländsk landslagsnivå, är tillsammans med sin familj här för fjärde gången.

– I Helsingfors och Tammerfors har muslimerna stora happenings när det eid, men här i Borgå är det just ingenting, säger hon.

Moskén i Borgå ute i förorten Vårberga är liten och där tränas det dessutom numera taekwondo bakom väggen, säger hennes pappa Bassam.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Samia Abuelfahem, Hanna Eisentraut-Söderström och Ghada Sabbouh höll i trådarna på april månads Fredscafé i Borgå.

Fredscaféet i Borgå har under årens lopp blivit en mötesplats för många olika nationaliteter.

Starten på det hela blev den stora flykting­vågen 2015 då 120 asylsökande, mest barn­familjer, placerades i en flyktingförläggning i det nedlagda äldreboendet Poppel utanför stan.

– Då var det här i församlingssalen de brukade ha sina fester, en stor och trevlig sal, säger Domkyrko­församlingens kaplan Hanna Eisen­traut-Söderström som har varit ansvarig för Fredscaféet från början, tillsammans med prästkollegan Juhana Sihvo från den finska församlingen.

Sin första kontakt till Röda korsets flyktingförläggning fick hon själv när det var någon bland de många invånarna som ville tala med en präst.

Hanna Söderström har sedan dess lärt sig arabiska men den gången var det Googles översättningsapp eller tolkar som gällde.

– Sommaren därpå hamnade jag på en fest i Gamla stan hos en finländsk familj som var aktiv vid Poppel. Den gången var där bara kvinnor, som lagade mat. Och under den festen tänkte jag att det här kunde man göra i församlingen också, laga mat och bjuda in, säger hon.

I dag, åtta år senare, minns Ghada Sabbouh att det var hon, från krigets Syrien, som föreslog namnet – Café Salaam, Fredscaféet.

Afghaner, kenyaner, ukrainare...

Under åren har olika vågor av invandrare hittat Fredscaféet som den största gemensamma träffpunkten i stan.

En handfull av den stora grupp, då minder­åriga afghaner som kom till Finland 2015 träffas fortfarande vid ett bord. Många har etablerat sig i Finland med jobb och studier, andra har dragit vidare i Europa, bland annat till Frankrike.

Syrierna i stan har ofta stått för maten vid Fredscaféet. I en annan våg kom kenyanska sjukvårdsstuderande i tiotal. När Ryssland anföll Ukraina 2022 började ukrainarna komma.

– Det finns andra platser i stan där vi träffar ukrainare, men en del har vi inte vetat om innan vi träffade dem här, säger Olga Stadnik från Kyiv-förorten Vasilkiv.

I dag är hon som mamma och mormor fortfarande kvar i Borgå med dottern Oksana och barnbarnet Veronika. Av den grupp om tio som kom i mars 2022 med Olga i spetsen har sju redan återvänt till Ukraina.

– Jag vill också tillbaka och träffa min man. Han är sjuk och har haft tre hjärtattacker. Men jag behöver stanna här för att min dotter behöver mig. Jag hoppas hon kan stanna i Finland, säger Olga.

Dottern Oksana, Veronikas mamma, är funktionshindrad av en neurologisk sjukdom och går med med rollator.

Hanna Eisentraut-Söderström har varit flyktingpräst i åtta år.

"Kvinna och kristen präst – jag trodde det skulle vara ett problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla."

Respekt för prästen

Fredscaféet har en låg kristen profil med mat, musikprogram och barnhörna.

– I början när vi såg att också troende muslimer ivrigt kom tog vi snart inställningen att allt det här är fredsarbete. Det är viktigt att arbeta för fred, säger Hanna Söderström.

Församlingen har sedan i år regelbundet en skild Internationell söndag, en enkel ekumenisk gudstjänst som är helt tydligt kristen, sagt så att alla ska veta det, säger hon.

Som kristen, kvinna och präst har Hanna Söderström aldrig upplevt några rynkade ögonbryn vid Fredscaféet.

– Jag trodde kanske i början att det skulle vara något slags problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla.

I Borgå har församlingarna heller sällan hört av sina cafébesökare om rasism på stan.

– De är ju förstås glada när de kommer till Fredscaféet och vill kanske inte tala om sådant... Men tvärtom har allt från araber till ukrainare sagt att det är välkomnande och härliga människor i den här staden, säger Hanna Söder­ström.

I kontakterna med invandrare förekommer det att någon blir mera intresserad av kristendomen och kyrkan, någon i tysthet; någon mera öppet.

Så döpte Hanna Söderström till exempel 2018 sin vän Ghada Sabbouh till medlem av kyrkan.

– Individens frihet, men också ansvar, är nytt för många, inte bara för muslimer utan också andra. Hur individualistiska vi är i vår kultur, men också i vår lutherska tro, säger hon, flyktingprästen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00