Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön.

Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller.

9.11.2020 kl. 11:07

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.

En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.

– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.

Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.

– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.

– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.

Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.

– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.

I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.

– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.

Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.

– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.

Inte bara en ramsa

Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.

– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu

Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.

– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.

Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.

– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.

Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.

– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.

Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.

– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.


Fader vår blir Vår fader

  • Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
  • I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
  • I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
  • Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
  • Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
Erika Rönngård



Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27
Hemma i Borgå har hon en egen liten ateljé. Under coronatiden har hon sålt en hel del verk via webbsajter för konst försäljning.

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52
Ibland måste man våga göra något oväntat, säger Alaric Mård.

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40
Tova Vikström är församlingssekreterare och informatör.

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59
Pauliina Kittilä är en kreativ själ och jobbar som informatör i Petrus församling.

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30
Ronny Thylin har döpt ovanligt få barn den senaste tiden på grund av pandemin.

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00
Torbjörn Anderssén är en tänkare som har svårt att få tag på tillräckligt intellektuell litteratur.

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43
Jim och Cia Duhamel

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14
Lilian Ruotsalas teaterintresse väcktes med en skräll – men inte av en slump.

teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05
Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31
Patrik Hagman börjar jobba i Linköpings stift.

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27
Hemma i Borgå har hon en egen liten ateljé. Under coronatiden har hon sålt en hel del verk via webbsajter för konst försäljning.

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52
Ibland måste man våga göra något oväntat, säger Alaric Mård.

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40
Tova Vikström är församlingssekreterare och informatör.

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59