Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön.

Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller.

9.11.2020 kl. 11:07

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.

En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.

– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.

Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.

– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.

– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.

Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.

– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.

I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.

– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.

Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.

– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.

Inte bara en ramsa

Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.

– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu

Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.

– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.

Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.

– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.

Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.

– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.

Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.

– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.


Fader vår blir Vår fader

  • Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
  • I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
  • I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
  • Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
  • Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
Erika Rönngård



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00