Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

Anna Henning: Att vara förälder betyder inte att man hela tiden måste nå upp till en viss standard

relationer.

Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen.

11.11.2020 kl. 09:22

Efter en skilsmässa för fyra år sedan blev livet betydligt mer hektiskt för Anna Henning. Hon är mamma till två pojkar som är 11 och 13 år gamla. Hon bor i Borgå och jobbar på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Innan vi skilde oss hade vi ett tydligt system, den ena for tidigare på morgonen och den andra kom hem tidigare. Det förändrades helt efter skilsmässan, eftersom min exman bor i Helsingfors och jag bor i Borgå. På det sättet blev jag ensam med vardagspusslet. Men han är tack och lov en aktiv pappa som älskar sina söner och finns där för dem.

De har inte valt ett vecka-vecka-system, utan Anna har barnen hos sig mest. Skilsmässan sammanföll dessutom med ökat ansvar på jobbet.

– Delvis har jag valt bort mig själv och inte haft egna hobbyer. Men jag får mycket styrka av det här att allt har sin tid, från Predikaren. Just nu är min viktigaste uppgift att vara mamma och förstås att sköta mitt jobb.

Dagarna fylls av hushållssysslor, läxor och fotboll.

– Jag har försökt prioritera att vara tillsammans med dem, och det är på bekostnad av vårt hem. Jag har inget toppinrett och städat hem, men jag har tänkt att det är sekundärt. Hellre hinner jag titta på en film eller läsa med dem.

– Coronan har varit helt fantastisk för oss, måste jag säga. I och med att det inte har påverkat mitt jobb överhuvudtaget utan jag har kunnat jobba på distans, och inte behövt åka in till stan, så har jag sparat två timmar om dagen.

Uttrycket "good enough parent" tar bort momentet av att man måste nå upp till en viss standard som förälder. FOTO: ANETTE SUNDSTRÖM

Under coronavåren bestämde hon sig för att hon ska motionera, något hon inte hunnit med ordentligt på flera år.

– Dagligen gick jag en sju kilometers länk i skogen. Och i och med att fotbollen föll bort kunde barnen följa med. För många som inte drabbats ekonomiskt eller blivit sjuka har den här tiden medfört en enorm möjlighet att känna efter vad som är viktigt på riktigt.

En tröst för Anna är uttrycket ”good enough parent” (ungefär: en tillräckligt bra förälder), som en kollega och mentor som är psykolog påmint henne om.

– Jag gör så gott jag kan. Det måste räcka att jag försöker vara närvarande för dem, jag behöver inte vara perfekt.

Hon kan uppleva att hon brister i sitt föräldraskap, om hon blir arg och skriker eller inte bemöter sönerna korrekt i en konflikt.

– Men good enough per se kräver inte att man måste nå upp till en viss standard hela tiden, och det är just det som är befriande med själva uttrycket. Också om jag misslyckas som förälder då och då så kanske det egentligen inte finns tillfällen när jag tycker att jag inte är good enough.

– Så borde man vara bra på att be om förlåtelse om man gått över gränser, där har jag ännu att lära. Det skulle vara viktigt att visa att mamma kan be om förlåtelse, för att också barnen ska kunna det.

Vad gör det svårt att be om förlåtelse?

– Kanske för att jag som person försöker vara kontrollerad och tänka efter före. Jag är inte hemskt impulsiv. Sällan upplever jag att jag går över gränser. Det är kanske inte direkt svårt att säga förlåt, men det blir inte alltid av så där naturligt som man skulle vilja att det blir.

– Tack och förlåt är viktiga ord. Och så försöker jag verbalisera för mina barn att jag älskar dem. Där är deras far väldigt duktig. Jag har en strategi att det inte ska vara förknippat med handlingar, det ska vara kopplat till att du är den du är och att du finns till. Jag hoppas de upplever att de är älskade.

Föräldraskap kan man inte förstå från sidan, konstaterar hon. Och det finns mycket i att ha barn som gör en ödmjuk.

– Föräldraskap förändrar en. Jag har lärt mig med tiden att vi får vara olika, och att barn är olika. Jag har två fullständigt olika barn. Det är inte jag som formar dem, de kommer som egna individer, och jag försöker att inte ha egna planer för hur de borde leva och var de borde landa.

– Tack och förlåt är viktiga ord, säger Anna Henning. FOTO: ANETTE SUNDSTRÖM


EN BLICK UPPÅT

Anna Henning har haft tron med sig sedan barndomen. Efter ett uppehåll i traditionell församlingsaktivitet under studielivet hittade hon tillbaka till Borgå svenska domkyrkoförsamling när hon var hemma med barnen. Hon framförde önskemål om att det skulle skapas mer verksamhet för vuxna och speciellt kvinnor, något som hörsammades av kyrkoherde Mats Lindgård, och därmed var hon med och startade olika grupper för kvinnor.

– Bland annat bastukvällar, kvinnoweekend och bruncher. Jag är glad att det fanns plats för mig så fort jag vände mig till min församling.

Numera är hon viceordförande i församlingsrådet och leder en gudstjänstgrupp. Hennes vardagstro bär henne genom vardagspusslet.

– Nu när det är oerhört hektiskt handlar det ofta om suckar i vardagen. Det är i första hand en trygghet i livet och en kraftkälla som jag ständigt håller kontakt med genom en blick uppåt. Det är inte så att jag aktivt till exempel skulle läsa Bibeln, men jag känner att det räcker just nu, att det får vara så.

Hon har försökt visa på positiva aspekter av församlingslivet för sina pojkar, inte minst genom att vara med på familjeläger.

– De får två olika syner på saken från oss föräldrar. Jag har sagt till dem att jag aldrig kommer att tvinga tro på dem, men att jag själv aldrig skulle ha valt bort tron, och att jag tror att den kan ge dem trygghet i livet.

I vetenskapliga sammanhang har attityden gentemot tro förvånat henne.

– Jag vet om universitetsanställda som vill hålla sin egen församlingsaktivitet hemlig för att attityden många gånger är så hård.

– Man vill på pappret vara tolerant och man vet vad som är korrekt, och vi har regler på väggen om att vi accepterar olika slags sexualitet, etnicitet och religion. Men när det på riktigt kommer till den här religionsbiten finns det så många fördomar mellan raderna som det är okej att uttrycka, saker som man inte skulle uttrycka om sexualitet eller etnicitet, upplever jag.

– Det är inne att vara tolerant, men i inofficiella sammanhang utgår man från att religion inte gäller folk som är där just då. Man har sin bild av vilka de där religiösa är. Det är ett fascinerande socialpsykologiskt fenomen, att man tror att alla tänker som man själv.

Ulrika Hansson
Foto: Anette Sundström



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39