Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

Prästen Sirpa ska bygga broar i Vanda

profilen.

Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden.

16.4.2024 kl. 15:34

Andelen invånare i Vanda som inte pratar finska eller svenska är stor, och blir allt större. Det här är en anledning till att Vanda kyrkliga samfällighet anställt Sirpa Tolppanen som församlingspastor för det engelska arbetet i Vanda.

Hennes uppgift? – Att leda samfällighetens engelskspråkiga arbete, att grunda en internationell gudstjänstgemenskap i Dickursby kyrka, att hålla förrättningar på engelska och att utveckla skriftskola på engelska.

En stor uppgift kan tyckas, men helt ensam är hon inte. Hon har arbetslaget i Vanda svenska församling i ryggen.


Din uppgift är att bygga upp en helt ny gemenskap. Hur gör man det, var börjar man?

– Jag tror att det finns många svar på den frågan och att många saker kan ske parallellt. Men först behöver vi träffas. Vi behöver sätta oss ner och ta en kopp kaffe tillsammans. Det kan ske i någons hem, i en park, på ett café eller någon helt annanstans. Det viktiga är att vi möts och delar varandra berättelser, i den utsträckning det känns bekvämt förstås.

– Samtidigt byggs verksamheten upp inom en etablerad organisation och vi behöver planera framåt och göra upp ett schema.


Hur är det att börja helt från början?

– För mig är det mycket nytt, men i Vanda svenska församling är det inte helt nytt. Den härverksamheten har redan planerats och diskuterats en tid. Och det har varit vist.

– Här har också förtroendevalda spelat en stor roll. De har sett att det här är viktigt och valt att satsa på det. Förberedelserna har varit bra.


Varför är det här arbetet viktigt för dig?

– Jag har varit involverad i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan slutet av 80-talet. Under den tiden har det skett en stor förändring i huvudstadsregionen.

– I dag finns det en sådan diversitet här, och det händer så mycket bra saker. Även om det redan finns många församlingar som gör mycket bra så tror jag att vi som kyrka måste vakna, då man ser till helheten.

– Som exempel: Vi måste reflektera över vilka språk vi använder i vår marknadsföring, och i verksamheten. Vi måste sträva efter tillgänglighet och inkludering.

– I ett större sammanhang handlar det om hur tro och gemenskap kan vara en positiv faktor för samhället. Vi har en möjlighet att bygga broar här, vi har en möjlighet att skapa ett samhälle där människor mår bättre. Där alla har någon att prata med.


Vad är viktigt för dig i det här arbetet?

– Att det ska vara en inkluderade gemenskap, med allt vad det innebär.

– Jag vill också påminna mig själv om ”The ministry of presence”. Det är ett medvetet val av mig att bära min prästkrage här och att inte ha jackan helt stängd, utan låta den synas.

– Dickursby kyrka är belägen på en otrolig plats, och dessutom har vi ett café! På grund av att förutsättningarna är så goda vill jag också påminna mig själv om att kyrkan måste ta sig ut ur kyrkobyggnaden.


Vad innebär det i praktiken?

– En del av mitt arbete hoppas jag att kommer gå ut på att finnas till i omgivningar, till exempel att gå till Dickursby station. Det behöver inte nödvändigtvis leda till att jag hittar människor som vill komma till oss. Det är också värdefullt om jag kan hjälpa människor till en annan gemenskap, om det tjänar dem bättre.



Det här tankesättet verkar väldigt naturligt för dig.

– Ja. Jag har jobbat för sjömanskyrkan, som sjukhuspräst och för kyrkan i utlandet. Jag tror att det är därför jag är grundad i det här.

– Det handlar om människors liv, vad de kämpar med, var de har sin glädje. Det handlar om människor som Gud vill väl, som Gud älskar.



Sirpa Tolppanen:

Gör: Församlingspastor för internationellt arbete i Vanda svenska församling.

Bakgrund: Har jobbat inom sjömanskyrkan, sjukhussjälavården och som präst för finländare i utlandet, senast i Kanada. Uppvuxen och i Esbo och Helsingfors. Nu bosatt i Esbo.

Intressen: All typ av sport, särskilt beach-volley.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00