Ida-Maria Björkqvist är biträdande distriktsledare i baptistsamfundet.

Hennes uppdrag är att försöka göra något åt de sjunkande medlemssiffrorna i Baptistsamfundet

profilen.

Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling.

2.4.2024 kl. 10:00

Ida-Maria Björkqvist älskade jobbet som Yle-journalist. Ändå valde hon att lämna det för att bli ”biträdande distriktsledare region norr” i Baptistsamfundet. Hennes uppdrag? Att försöka göra något åt att medlemssiffrorna sjunker år för år.

– Bakgrunden var en krismedvetenhet inom samfundet. De aktiva generationerna börjar vara 70–80 år. Vi insåg att om vi gör allt som vi gjort hittills så får vi samma resultat, alltså måste vi göra något annat.

Krismedvetenheten ledde till bön, nytt tänk och flera förändringsprocesser. En bit i pusslet är att Ida-Maria Björkqvist anställdes av sex baptistförsamlingar i Jakobstadsregionen för att verkligen ha tid att satsa på utmaningen.


Vad är lösningen?

– Ja, hade jag kommit på vad man ska göra tror jag inte att jag skulle jobba för Finlands svenska baptistsamfund, skrattar hon.

Hennes uppgift är att inspirera, utmana, uppmuntra och se allt med nya ögon.

– Jag har sagt rakt ut: sorry 70-plussarna, jag ser allt ni gjort men nu måste jag satsa på dem som är femtio eller yngre. Det är den gruppen som saknas på våra samlingar.

Hon har kontaktat en rad med 30–40-åringar som är där på papperet men ändå inte där. De har pratat om vad de längtar efter och vill med församlingen och livet.

– Det var en som sa: Den här är en inbjudan har jag väntat på i flera år. Många känner sig ensamma och undrar om de är de enda som är yngre än femtio och vill engagera sig.


Har ni kommit till vad ni vill göra?

– Åtminstone inte starta massa ny verksamhet. Min mentor brukar använda tre ord då han talar om kristen gemenskap: believe, belong och behave (ungefär: tro, känn samhörighet, handla). De som är yngre tänker ganska mycket belong. Om man inte har ett roligt gäng med sig är det inte kul. Gudstjänsten är anpassad för över 70-åringar, det är ett språk och en kultur yngre inte känner igen sig i. Om vi fortsätter så här, vad finns kvar om tio år?


Hur bygger man då gemenskap?

– Jag tror det måste vara enkelt och konkret, typ: Om du skulle ingå i en husgrupp? Det är ju att fika och läsa Bibeln. Eller: Om vi skulle renovera källaren så att du kunde ta med dina tonåringar? Det är vi själva som bygger verksamheten.

Hon tänker att kyrkan som helhet har ett stort problem: ett kommunikationsproblem.

– ”Jesus älskar dig.” Jaha. Så? Det är som att säga ”Annika Svensson älskar dig.” Vem bryr sig? Jag känner inte henne.

– Kan den vanliga kristna människan ens förklara vad hon tror på utan att använda konstiga ord som ”frälst” eller ”rättfärdighet”? Använd citat, använd bilder, luckra upp! Ingen orkar hänga med längre än tjugo minuter. Det är sorgligt om vi inte lyckas få ut världens bästa budskap.

Hon tänker på hur många som ändå tror och vill något med sin tro.

– Om vi tar bilden av en kropp: det finaste som finns är när handen igen är fast i kroppen. Jag tror att den där känslan av ”var är alla yngre?” beror på att kroppen inte mår bra om inte alla lemmar sitter fast – oavsett om de ligger en meter eller tre kilometer ifrån.


Hur skulle du själv förklara ”Jesus älskar dig”?

– Under de senaste åren har jag läst The Message-versionen av Bibeln för att komma ifrån att budskapet är så söndertjatat att jag inte riktigt hör det jag läser. Då har jag insett att Gud hela tiden jobbar i kulisserna, bakom scenen. Han är hela tiden på gång. Så håll fast vid Gud, för han håller fast vid dig.

– Jag tänker också på en rad ur en sångtext: From you are all things and to you are all things. Jag vill inte bara lita på mig och min egen förmåga. Jag orkar inte göra allt i egen kraft. Jag vill leva i gemenskap med honom allt kommer ifrån.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22