Gud har aldrig sagt att mörkret är gott – Gud är ljus och Jesus vår vän i mörkret

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING.

På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter.

29.3.2024 kl. 08:00

En stor påskhare i choklad var det första jag såg då jag kom till affärens godisavdelning en kväll i slutet av februari. Här firar vi tidigt, tänkte jag för mig själv. Runt haren fanns glada påskägg i olika färger. De gula kycklingarna tittade fram här och där i hyllan.

Kontrasten blev ganska stor för mig eftersom jag samma dag samtalat med en person som hade det mycket jobbigt.

– Hur går mörkret och ljuset ihop, tänkte jag medan jag plockade varorna genom självbetjäningskassan. Går de alls ihop?

Jag tror att de allra flesta av oss har både ljus och mörker med oss i livet. Det finns dagar då livsenergin flödar och det känns lika ljust som om midsommaren. Sådana dagar är verkligen värda att ta vara på och minnas. Men knappast någon får uppleva bara ljusa dagar. Till vår verklighet hör att möta också det mörka och svåra. Det ser visserligen olika ut i vars och ens liv. Men vi vet hur det kan kännas då ljuset försvunnit. Då kan natten bli lång och grubblandet börja.

I stilla veckan och under påsken söker vi svaren på de stora frågorna. Frågor om livet, meningen och lidandet. Det är frågor som vetenskapen inte kan svara på, utan som religionen och tron tar sig an. Gud är enligt Bibeln närvarande i allt liv. Gud finns i varje slag som mitt hjärta slår, i mitt medvetande och i min själ. Gud är den makt som har makt att vara till i allt som är till. Därför kan vi tro att vi har fått livet som en gåva och att varje människa är mycket värdefull. Och därför blir känslan att vi vill tacka livet för så mycket så påtaglig under de ljusa och fina dagarna.

Lidandet är en gåta. Många av Bibelns människor frågar sig precis som vi varifrån det kommer, varför det finns och hur länge det ska pågå. Alla vi som upplevt lidande i vårt eget och i andras liv står svarslösa inför de frågorna. Att lidandet skulle göra oss starka är det också många som betvivlar. Det finns därför heller ingen orsak att förhärliga lidandet.

Nej, ekvationen går inte ihop. Men på Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. För Gud har aldrig sagt att mörkret är gott. Gud är ljus och Jesus vår vän i mörkret.

Påskdagen är livets dag. Guds kärlek vann och vinner till sist. Kärleken och det goda får ett ansikte då den uppståndne Jesus möter sina lärjungar. Hans blick är varm och ljus. Vi är inte utelämnade åt vårt öde. Därför finns det en framtid och ett hopp. I tro på Guds kärlek och med varandras hjälp får vi ta en dag i taget och våga se framåt.

Bredvid mitt färgglada påskägg i choklad står nu ett enkelt, tomt kors snidat i trä. Så att jag inte ska glömma vem som är med mig.

Jag önskar dig en glad och välsignad påsk!


Text: Bo-Göran Åstrand, biskop i Borgå stift


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06