Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

Stärkt tro, festlig mat, kravlösa dagar teman i Kyrkpressens påskenkät

PÅSK.

Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan.

20.3.2024 kl. 20:00

Det är livet och det goda som segrar. Det är den starkaste upplevelsen kring påsken hos dem som har svarat i Kyrkpressens påsk­enkät. Över hälften, 51 procent, säger att det för dem är den högtidens viktigaste tanke.

Mina synder är förlåtna, tänker en femtedel av de svarande allra mest på under påsken. ”Musiken, budskapet om att jag är förlåten – blir bara så berörd”, skriver en svarande, 69 år.

För en annan femtedel är påsken främst den tid då naturens under sker och våren tar vid det allra viktigaste. ”Vår i luften och doften av brasa”, skriver en annan, 29 år.

Kyrkpressens enkät besvarades under den första veckan i mars av 167 personer. Av dem var 80 utvalda och fördelade på olika åldersgrupper på över 25 år. De övriga svarade fritt via Kyrkpressens webbsidor.



Skärtorsdagen trendar

Universitetsläraren i praktisk teologi Tomas Ray vid Åbo Akademi säger att det är uppenbart att det är Kyrkpressens läsare och mera aktiva i kyrkan som har svarat på enkäten. Svaren återspeglar en mera traditionell syn på påsken; nyare kyrkoforskning har andra siffror.

– Julafton och skärtorsdagen är numera de två dagar då man i Finland allra mest går i kyrkan. Påskdagen kommer förstpå åttonde plats, säger Tomas Ray.

I Kyrkpressens enkät är det fortfarande ”rätt svar”, påskdagen, uppståndelsens söndag, som gäller. Hela 28 procent i Kyrkpressens enkät säger att de allra säkrast går i kyrkan då. Särskilt de unga vuxna som har svarat ser att påskdagen är viktigast.

Tomas Ray: Mera traditionella värden i KP-enkäten.

Också skärtorsdagens kyrkobesök går i Kyrkpressens enkät förbi den ofta dramatiska och svart avskalade långfredagen. För 12 procent är skärtorsdagen viktigaste dag att få gå i kyrkan; åtta procent prioriterar långfredagen.

– Det är väl för att det på skärtorsdagen är nattvard i kyrkorna, säger Tomas Ray.

Dagen då Jesus dog och tågen stod

Traditionsforskaren Anne Bergman är förvånad över att såpass många bland Kyrkpressens svarande fortfarande firar långfredagen som en annorlunda dag än andra.

Även om få går i kyrkan då svarade 60 procent att de firar dagen som en ”lågmäld dag”.

Det här trots att samhällets nöjesförbud med bio eller dans på bland annat skärtorsdag och långfredag hävdes redan 1968. I affärerna har man kunnat gå för att handla på långfredagen som andra helgdagar sedan 2016.

”En dag som jag mest minns med regn och slask”, skriver en 53-årig svarande.

Forskaren Anne Bergman säger att påsken ingalunda alltid har varit så svart och allvarlig.

– Under 1700 talet firade överklassen påsk som som vanligt folk gör idag; den var inte speciellt religiös. Men med pietismen blev den småningom en ”svart helg” och allra mörkast i hela samhället var den i slutet av 1800-talet.

Medan pietismen varit en folkrörelse för de lägre samhällsklasserna började nu alla samhällsklasser fira ”svart påsk”.

– Det fick inte vara några evenemang eller eller nöjen utom långfredagskonsert med religiös musik. Tågen hade börjat gå, men det var inga tågavgångar på långfredagen. Man stannade helt enkelt samhället, säger Anne Bergman.


Världens lidande inte i centrum

Så småningom förändrades samhället och restauranger kunde hålla öppet hela påsken.

Men fortfarande på 1970-talet tog den statliga, samhällsmedvetna rundradion långfredagens dystra ton i akt bland annat i utbudet på tv.

– Tv:n hade hela 70-talet program om svårigheter, sjukdom och död på långfredagen och det präglade tidningarna också, säger Anne Bergman.

Att Kristus lider med världen är där­emot inte en central tanke i Kyrkpressens enkät 2024. Bara 18 procent säger att de till påsk tänker extra på dem som lider i världen till påsk; bara två procent att det skulle vara påskens bärande tema.

Anne Bergman: Ortodoxa påsken intressant på 70-talet

Med 1970-talet säger Anne Bergman att det också blev inne att intressera sig för den ortodoxa påsken.

– Sextitalet var jätteintolerant på många sätt, men sedan började man intressera sig för det som var exotiskt och lite annorlunda. Den ortodoxa påsken var någonting som fanns i Finland men som man inte hade haft kontakt med.

Guds lamm i kyrkan, lamm till middag

Två ting går igen i Kyrkpressens påsk­enkät. För 45 procent i den målgruppen är det en helg vars viktigaste behållning är att den stärker ens tro eller kristna identitet.

Men så är det också en högtid som utan­för det direkt kyrkliga markeras av mat och annat påskigt därhemma.

Hela 80 procent svarar att det ska vara särskild mat till påsken. Tre av fyra tycker också det är viktigt med påskdekorationer och blommor.

Vid matbordet betonar många också det sparsamma och enkla dagarna. ”Fisk på långfredagen och godis och efterrätter först på lördagen”, svarar en 60-åring i enkäten.

Andra bullar upp. ”Påsken är en viktig högtid i vår familj. Det ska vara pasha, lammstek, fisk­rätter, memma och andra traditionella maträtter. Dekorationerna är påskgräs, ris med vackra påskägg färgade i vaxteknik. Bordet dukas med bästa porslinet, tygservetter och levande ljus”, skriver en 73-årig svarande.

Påsken är för många också en tid att gå tillbaka till ryska och ortodoxa rötter om man har sådana.”Pappas mamma var rysk, vi hälsade på ortodoxt vis på påskdagen, käkade pasha och kulitj­, piroger och lamm”, skriver en 48-åring – kulitj är en rysk, hög påskbulle.

ÅA-teologer antas ha spritt den judiska sedermåltiden.

Seder – till minne av ÅA och Egypten

Bland de forskarfynd Anne Bergman gör i enkäten finns den judiska seder-måltiden som dyker upp i flera av enkätens fria svar.

– Ha, det är teologer från Åbo som har tagit den med sig ut i landet, gissar ÅA-läraren Toma­s Ray. Teologiska studentföreningen har i många år firat sedermåltid. Man har läst om Gamla testamentet och så firar med seder, med lite vin och så.

Seder är ett slags judisk tapas‚ smårätter av bland annat osyrat bröd, bittra grönsaker, torkad frukt plus fyra ceremoniella bägare vin som påminner om judarnas uttåg ur Egypten.

”Vi firar alltid sedermåltid med goda vänner på skärtorsdagen. Gjort det i många år. Alla våra vuxna barn vill fortfarande vara med”, skriver en 49-årig svarande.

"Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att folk äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr."

Trots att påskalammet är en urgammal tradition, äldre än kristendomen, reflekterar Tomas Ray över att den ändå fortfarande går igen i det moderna, sekulära samhället.

– Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att man äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr, säger han.

Påskhäxorna söta, inte onda

Påsken firas i den kristna tron för att minnas Kristus vann över döden och det onda. Men tänker människor på det onda och dess väsen till påsk?

Ja, 47 procent av dem som svarar i Kyrkpressens enkät säger att de gör det.

Anne Bergman säger att man i gammal folktro ansåg att djävulen och det onda särskilt var i farten under påsklördagen då man mindes Jesus som befann sig i dödsriket. Ur det utvecklade sig en tradition att på skämt klä ut sig till häxor och troll för att skrämmas.

I Kyrkpressens enkät är påskhäxorna trots det en av de käraste påsktraditionerna för barnen. Omkring 37 procent tycker den är viktig och minns den från sin barndom med värme. Till och med de som gick runt i byn innan butiksbilen hade kört och fick bara halspastiller som belöning.

För att det inte ska handla om Blåkulla och den onde skriver någon milt om hela rollen och talar hellre om påskgummor. Hur som helst handlar den inte om en lek med onda makter, säger Anne Bergman.

– Barnen som påskhäxor kom till Finland som en färdig barntradition. Den förekom tidigt i Vasa­ och på 1920- och 30-talet i Helsingfors, säger hon.

En kravlös helg

Påsken är i Kyrkpressens enkät också en tid då man träffar släkt och vänner. För 27 procent är det det allra viktigaste med påsken.

– Den är kravlös och det finns ingenting man absolut måste göra, utan man får planera den som man vill. Sällan hör man ”oj-oj så skönt att påsken nu är över”, vilket man ofta säger om julen, säger Anne Bergman.

Särskilt för unga vuxna som svarat på Kyrkpressens enkät är påsken en ny möjlighet bland traditioner:

”För mig är påsken större och viktigare än julen. Jag trött på all den sekulariserade rumba som förstör hela julen. Påsken är inte lika förstörd”, skriver en 30-årig svarande.

En 32-åring skriver: ”Mina påsktraditioner varierar från år till år, beroende på om jag är på resande fot eller hemma. Men vad jag än gör, eller var jag är, är påsken en viktig tid av mitt kristna liv som jag både stillar mig inför och gläds över!”

Påsken är kravlös – Många i Kyrkpressens enkät stillar sig, gläds och trivs med påsken
Foto: Unsplash – Jason Blackeye

Jan-Erik Andelin


Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52