– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

”Välsignelsen följde med mig hem”

profilen.

Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör.

7.2.2024 kl. 13:40

Esbobon Eva Andersson har blivit rikskändis sedan hon besökte Rom tillsammans med en delegation från Borgå stift. Delegationen, med biskop Bo-Göran Åstrand i spetsen, överräckte vantar som Eva stickat till ingen mindre än påven.

Själv träffade Eva aldrig påve Franciskus, men hon sjöng i hans bibliotek tillsammans med kören Schola Borgoensis.


Vad gav vistelsen i Rom dig?

– En av de riktigt stora erfarenheterna var att vi umgicks med biskopar, kardinaler, birgittinnunnor och kyrkomusikstuderande. Vi var alla lite på spänn, men stämningen var underbar. Alla ville varandra gott och peppade varandra.

Under resan bodde körmedlemmarna på ett birgittinkloster i Rom.

– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem.


Dina vantar har blivit kända i hela Svenskfinland. När började du handarbeta?

– Jag bodde i Korea i nästan fem år på grund av min mans jobb. Själv hade jag inget jobb där så jag började sticka sockor åt de på min mans jobb som fick barn. Jag tror att det var uppskattat för det var inte så vanligt där.

Under tiden i Korea började hon också rädda hundar, först tillsammans med en organisation, sedan helt i egen regi.

– Jag tog hem en hund åt gången och försökte ta hand om dem så att de skulle lära sig att vara med människor. Då gick det inte att röra sig fritt hemma eftersom jag alltid hade en lite missanpassad hund vid fötterna. I början var det därför bra att sitta i köket och sticka.


Vad tog du med dig från de fem åren i Korea?

– Livet med hundarna och att jag fick vara med och rädda dem, det var en stor sak. Jag hade dem ofta i en månad eller två innan de blev bort-
adopterade och vi skiljdes åt. Det var svårt, för det kunde hända att jag var den första människan som varit snäll mot dem.


Vad lärde tiden i Korea dig?

– Där kände jag mig som en kristen buddist. Då jag vandrade i bergen passerade jag ett buddistiskt tempel. Jag gick dit för att fråga om jag kunde hjälpa dem med något. De förstod mig inte utan kom ut med en skål ris till mig.

På vägen ner träffade Eva ett par som såg att allt inte stod rätt till. Paret hjälpte Eva med kommunikationen, och snart började de tillsammans bära upp ris till templet. På kuppen lärde de känna munkarna.

– Vänlighet och kärlek genomsyrade allt där. Det är något med det här att inte samla på sig så mycket. De var så ödmjuka.


Varför handarbetar du?

– När man sysslar med musik och spelar på gudstjänster, begravningar och bröllop så skapas inget bestående. Man spelar och så försvinner det.

– Då jag sätter mig ner och handarbetar ser jag vad det blir. Ibland får jag nästan en känsla av att jag konkretiserar mig själv. När jag stickar eller målar lägger jag en bit av min själ i det. Jag tror det formar mig.

Före resan till Rom hade Eva en dröm i vilken hon överräckte en egentillverkad muff till påven.

– Jag tyckte själv att den här drömmen var lite fånig, man kan ju inte ge en muff till påven!

Men under en promenad med Pia Bengts, stiftssekreterare och ledare av kören Schola Borgoensis, berättade Eva likväl om drömmen.

– Det som var märkligt var att Pia inte skrattade bort det, utan berättade vidare till kommittén. Sedan dess har jag tänkt på hur viktigt det är att vi tror på varandra och tar varandra på allvar. I den här situationen tog jag ju inte ens mig själv på allvar, säger Eva Andersson.

Evas nästa handarbetsprojekt? – En halvfärdig muff i vitt.

– Vi får se om det blir en muff eller något helt annat.


Eva Andersson

GÖR: Pensionerad kantor, tidigare hundräddare och engagerad mormor, bland mycket annat.

FAMILJ: Man, den koreanska maltesern Dobby, tre döttrar, lika många svärsöner och sex barnbarn.

INTRESSEN: Att sjunga, tova, måla, spela, skriva dikter och hänga med barnbarnen.

Text: Rebecca Pettersson


Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39